sannhistoriaa

28.

Morgonen där på så vaknade jag väldigt tidigt, runt 9 tiden. Jag kunde inte somna om även fast vi var uppe väldigt sent igår. Kände mig smutsig och jag kunde fortfarande känna doften av Ninos parfym på min t-shirt. Alex låg bakom mig och höll om mig, jag tog bort hans hand och ställde mig upp. Jag tog av mig den äckliga t-shirten sedan mina zebra mönstrade leggins, underkläderna tog jag också av mig och precis när jag skulle ta handduken och vira den om mig hörde jag Alex säga
- Nämen vilken morgon present haha, kom och lägg dig.
- Nej ska duscha
- Gör det efter
- Måste nu, sa jag och gick ut. Jag fick ångest igen, mina vibbar visade att jag fortfarande var sur på Alex eftersom att jag var kall mot honom, men den ända jag var sur och besviken på var mig själv. Och aldrig att jag skulle lägga mig där med Alex och kyssa honom, låta honom kyssa mig och hålla om mig när Nino tidigare hade gjort det. Nej, jag behövde duscha för att känna mig ren och fräsch. När jag kom tillbaks så hade Alex somnat om och inte konstigt det för jag duschade nog i en halv timme och han var van vid att sova länge. Jag tog på mig hans t-shirt och ett par hotpants och la mig bredvid honom igen. Han låg med ryggen emot mig, jag la mig riktigt nära och la min arm runt honom och kramade om. Jag tror att han vaknade för han tog min hand och höll i den, jag pussade honom på ryggen och somnade om.

Vi var på ICA och skulle handla mjölk till middagen som vi tidigare hade lagat. Stämningen var bra och jag tänkte inte på vad som hade hänt och Alex frågade inte heller. Han var alltid så, han respekterade mig och ställde inte onödiga frågor som han visste var jobbiga att svara på.
- Hur många mjölk ska jag ta? Frågade Alex

- Vet inte, mamma sa inte. Men ta typ 3 st
- Okej, ska vi köpa nått annat eller?
- Vad ska vi göra ikväll, bara vara hemma eller?
- Ja det är ju söndag haha, vad ska vi annars göra?
- Nä vet inte, men vi tar chips och dipp då också. Tror att vi har Cola hemma
- Okej men spring och ta det då så går jag till mjölken.
Jag gick till chips hyllan och tog sweet chili chips och holiday dipp, men kom på att vi behövde gräddfil till dippen så jag gick tillbaks till Alex. Jag höll på att svimma när jag såg honom. Han stod där vid mjölken och ingen mindre än Nino stod med honom, de pratade. Varför såg vi honom just nu, har inte sett honom på typ ett år och nu ser vi honom. Helvette! Visste inte var jag skulle ta vägen, skulle jag gå fram eller gömma mig? Jag var rädd att Nino skulle säga någonting till Alex så jag gick dit. När Nino såg mig så log han och han såg inte alls ångerfull ut.
- Hej, hur är det med dig? sa han
- Det är bra, vad gör du här
- Våran ica är stängd för nån har rånat den o det här är den närmaste.
- Jaha, oj då..
- Men måste rulla vidare nu, det va kul att se dig igen. Bye Alex
Båda jag och Alex svarade hejdå samtidigt.
- Se dig igen? När har ni setts, eller menar han från förut?
- Nej såg honom igår faktiskt
- Jasså, men hallå tjockis tog du chips eller?
- Japp men vi behöver gräddfil.
- Amen jag tog det
Sen var det inte nå mer med det, Alex frågade inte vart jag hade sett honom, hur länge eller någonting. Och det sved i mig att han inte frågade, eftersom att det tyder på att han litade på mig. Han behövde inte ens fråga. Han litade fortfarande på mig, men snart skulle det förtroendet inte vara lika starkt.

När vi kom hem igen så käkade vi middag som mamma hade lagat, indisk kyckling med couscous.
Efter att vi hade ätit så gick Alex till tunnelbanan för att ge Bryan en sak för att sedan komma tillbaks, medans gick jag in till mitt rum och loggade in på msn.
- Tjena snygging, pinsamt idag eller?, skrev Nino
- Sa du någonting till Alex eller?
- Nej det är inte min sak, om du säger till honom så säger du.
- Okej tack
- Ska du inte göra det eller?
- Jag vill, men vågar inte
- Förstår det men jag kommer inte säga till någon för jag vill bara ditt bästa. Men det är klart, om du vill lätta på samvetet så är det något du måste. Men berätta inte för att du är rädd att han ska höra det av någon annan, för det kommer han inte.
- Okej tack Nino, verkligen.
- Inga problem.. men förresten
- Aa
- Ångrar du dig, asså va det bara en engångs företeelse?
- Ja det gör jag för jag är inte den typen som är så. Vi hade bråkat vet att man inte kan skylla på det men aa det var en engångs företeelse.
- Okej, då vet jag.. men måste logga ut nu vi hörs
Jag svarade inte utan loggade ut jag med. Jag hade världens ångest. Skulle jag säga eller inte?