sannhistoriaa

42.

Vi vaknade av att Bryan knackade på dörren o sa att vi skulle gå upp, kollade på klockan och den var halv tio. Vi somnade halv sju så det betydde att vi hade sovit i 2 timmar och det kändes verkligen. Hade träningsvärk i benen för att vi hade dansat så mycket och hade en tryckande huvudvärk.
- Fan jag är helt död. Sa Alex och suckade
- mm jag med, men dina föräldrar skulle komma runt 11 så vi måste upp o städa
- aa jag vet, vi vilar fem minuter till
- okej. Men de va roligt igår iaf haha de va matchmaking alla raggade på alla
- jag veet, haha verkligen alla hade någon
- eller hur, men de är bra haha
- men ingen kan komma upp i vår nivå, sa han och skrattade
- absolut inte, de där är en klass för sig haha
- såklart, sa han.
Han pussade mig på pannan sen så ställde han sig upp o tog på sig en t-shirt
- Kan du kasta en till mig också, orkar inte med klänning
- självklart
Jag tog emot t-shirten och satte på mig den, sen gick vi ut ur rummet. Jag fick en chock när jag såg hur allt såg ut, hela huset var upp och ner. Överallt låg tomma glas och flaskor, tallrikar, papper, snus och massa annat skit.
- Damn kommer ej ihåg att det såg ut såhär asså, sa Alex och var lika förvånad som jag
- visst! Jag gör inte heller de
- aja bara att börja städa, eller vill du käka först?
- nej kan inte äta nu det är för tidigt, vi fixar allt först.
Jag gick till köket och tog fram en stor sopsäck som jag samlade alla glas och flaskor i, Alex sopade golvet och damsög. Efter en bra stund så var i klara och huset såg bra ut, förutom att det var några saker här och där som var förstörda.
- Är helt slut fan de är var som ett joggingpass, sa Alex när jag kom in till köket
- mhm, är också skit trött o helt seg
- vi går o lägger oss igen sen när farsan o de har kommit bara.
Bryan kom in i köket och han såg lika död ut som mig och Alex
- fuck asså, nån har snott min laptop, sa han
- driver du eller? Svarade Alex
- aa
- fett torr
- men nej åsna jag driver inte, den är borta
- konstigt att vi inte såg nått den är ju ändå inte så smidig att baxa
- nä men nån fattiglapp har väl lagt den i sin väska eller nått, pinsamt asså
- aa fan, men de löser sig.
- aa. Mår du bra Jen? Frågade Bryan
- arå de är okej
- förlåt för de där asså de är mitt fel, men visste inte att han va så
- säg inte förlåt Bryan för de var inte alls ditt fel, bara för att du är skyldig honom pengar så ger det inte honom rätten att göra sådär
- de e sant, men känns ändå som att de är mitt fel. Men ska träffa honom idag då ska han få se.
Jag blev så jävla trött, visst förstod jag att Bryan va sur och att han ville hämnas. Men efter allt som har hänt så visste jag att det bara skulle bli värre och han skulle inte få ut någonting av det.
- Bryan, gör det inte värre än vad det redan är, sa jag
- Ska du börja nu igen? Helt ärligt Jen, asså folk kan inte behandla dig hur som helst och bara gå vidare med det.
- I vanliga fall hade jag också tyckt så. Men efter allt som har hänt så nej, jag orkar inte
- så du säger att han bara ska få komma undan med det?
- käften B fan ser du inte att hon inte vill. De räcker, kom gumman vi går och sover, sa Alex
- menade inte så Jen det vet du vill bara ditt bästa, svarade Bryan
- om du vill mitt bästa så låt det vara, svarade jag och vi gick in till Alex rum.
Vi la oss i sängen på direkten och Alex höll om mig, vi sa ingenting utan vi somnade i varandras armar.