sannhistoriaa

Godeftermiddag allihopa :) Hoppas att ni har haft en underbar helg.
Jag har haft en toppen helg och det firar vi med ett till kapitel lite senare haha :D yeeeey

Fick en jättebra fråga också -

Jag har en fråga också.. Vad tycker du om llt detta som har hänt, är det dåligt, bra eller jobbigt så där? Blir du arg om man säger att novellerna är riktigt spännande oh bra? :)

Jag blir absolut inte arg när ni säger att novellen är bra, det är sånna kommentarer som får mig att vilja blogga! Det är för eran skull jag lägger upp novellen och jag älskar när ni kommenterar,  vare sig det är frågor eller bara kommentarer!

Hmm, vet inte riktigt vad jag ska svara på den andra  frågan. När allt detta skedde  så mådde jag vädligt dåligt under en period men samtidigt kunde jag vara så jävla lycklig. Det som hände  då har format mig till den jag är idag och jag är mycket starkare och mognare nu. Som sagt så är detta en tid i mitt liv som jag alltid kommer att minnas, både för det dåliga som hände men även det bra för under denna period kunde jag verkligen älska livet och allt runt om kring mig. Men som ni förstår så var det föör mycket som hände under en för kort tid :P

KRAMAAAAAAAR / J

28.

Morgonen där på så vaknade jag väldigt tidigt, runt 9 tiden. Jag kunde inte somna om även fast vi var uppe väldigt sent igår. Kände mig smutsig och jag kunde fortfarande känna doften av Ninos parfym på min t-shirt. Alex låg bakom mig och höll om mig, jag tog bort hans hand och ställde mig upp. Jag tog av mig den äckliga t-shirten sedan mina zebra mönstrade leggins, underkläderna tog jag också av mig och precis när jag skulle ta handduken och vira den om mig hörde jag Alex säga
- Nämen vilken morgon present haha, kom och lägg dig.
- Nej ska duscha
- Gör det efter
- Måste nu, sa jag och gick ut. Jag fick ångest igen, mina vibbar visade att jag fortfarande var sur på Alex eftersom att jag var kall mot honom, men den ända jag var sur och besviken på var mig själv. Och aldrig att jag skulle lägga mig där med Alex och kyssa honom, låta honom kyssa mig och hålla om mig när Nino tidigare hade gjort det. Nej, jag behövde duscha för att känna mig ren och fräsch. När jag kom tillbaks så hade Alex somnat om och inte konstigt det för jag duschade nog i en halv timme och han var van vid att sova länge. Jag tog på mig hans t-shirt och ett par hotpants och la mig bredvid honom igen. Han låg med ryggen emot mig, jag la mig riktigt nära och la min arm runt honom och kramade om. Jag tror att han vaknade för han tog min hand och höll i den, jag pussade honom på ryggen och somnade om.

Vi var på ICA och skulle handla mjölk till middagen som vi tidigare hade lagat. Stämningen var bra och jag tänkte inte på vad som hade hänt och Alex frågade inte heller. Han var alltid så, han respekterade mig och ställde inte onödiga frågor som han visste var jobbiga att svara på.
- Hur många mjölk ska jag ta? Frågade Alex

- Vet inte, mamma sa inte. Men ta typ 3 st
- Okej, ska vi köpa nått annat eller?
- Vad ska vi göra ikväll, bara vara hemma eller?
- Ja det är ju söndag haha, vad ska vi annars göra?
- Nä vet inte, men vi tar chips och dipp då också. Tror att vi har Cola hemma
- Okej men spring och ta det då så går jag till mjölken.
Jag gick till chips hyllan och tog sweet chili chips och holiday dipp, men kom på att vi behövde gräddfil till dippen så jag gick tillbaks till Alex. Jag höll på att svimma när jag såg honom. Han stod där vid mjölken och ingen mindre än Nino stod med honom, de pratade. Varför såg vi honom just nu, har inte sett honom på typ ett år och nu ser vi honom. Helvette! Visste inte var jag skulle ta vägen, skulle jag gå fram eller gömma mig? Jag var rädd att Nino skulle säga någonting till Alex så jag gick dit. När Nino såg mig så log han och han såg inte alls ångerfull ut.
- Hej, hur är det med dig? sa han
- Det är bra, vad gör du här
- Våran ica är stängd för nån har rånat den o det här är den närmaste.
- Jaha, oj då..
- Men måste rulla vidare nu, det va kul att se dig igen. Bye Alex
Båda jag och Alex svarade hejdå samtidigt.
- Se dig igen? När har ni setts, eller menar han från förut?
- Nej såg honom igår faktiskt
- Jasså, men hallå tjockis tog du chips eller?
- Japp men vi behöver gräddfil.
- Amen jag tog det
Sen var det inte nå mer med det, Alex frågade inte vart jag hade sett honom, hur länge eller någonting. Och det sved i mig att han inte frågade, eftersom att det tyder på att han litade på mig. Han behövde inte ens fråga. Han litade fortfarande på mig, men snart skulle det förtroendet inte vara lika starkt.

När vi kom hem igen så käkade vi middag som mamma hade lagat, indisk kyckling med couscous.
Efter att vi hade ätit så gick Alex till tunnelbanan för att ge Bryan en sak för att sedan komma tillbaks, medans gick jag in till mitt rum och loggade in på msn.
- Tjena snygging, pinsamt idag eller?, skrev Nino
- Sa du någonting till Alex eller?
- Nej det är inte min sak, om du säger till honom så säger du.
- Okej tack
- Ska du inte göra det eller?
- Jag vill, men vågar inte
- Förstår det men jag kommer inte säga till någon för jag vill bara ditt bästa. Men det är klart, om du vill lätta på samvetet så är det något du måste. Men berätta inte för att du är rädd att han ska höra det av någon annan, för det kommer han inte.
- Okej tack Nino, verkligen.
- Inga problem.. men förresten
- Aa
- Ångrar du dig, asså va det bara en engångs företeelse?
- Ja det gör jag för jag är inte den typen som är så. Vi hade bråkat vet att man inte kan skylla på det men aa det var en engångs företeelse.
- Okej, då vet jag.. men måste logga ut nu vi hörs
Jag svarade inte utan loggade ut jag med. Jag hade världens ångest. Skulle jag säga eller inte?

27.

Helvete, Helvete, Helvetes helvette. Vad fan hade jag gjort? Vad fan hade jag tänkt med? Jag satt på bussen på väg hem och stirrade ut genom fönstret. Jag hade vaknat upp, vad faaaan hade jag gjort? Jag kände inte igen mig själv, aldrig tidigare hade jag varit otrogen. Aldrig! Och vem var Nino, kände knappt honom och han var verkligen inte värd att riskera förhållandet med Alex med. Jag visste att jag aldrig skulle ha gjort det här ifall jag inte var sur på Alex. Men jag insåg att det var helt fel av mig att göra det som jag gjorde. Kunde vara hur sur på honom som helst, det gav mig inte rätten att gå och till en annan kille, kolla på film hemma hos honom och kyssa honom. Aldrig! Vad fan skulle jag göra nu, berätta för Alex eller hålla det hemligt? Helvettes jävla skit, vad fan hade jag gjort.

Jag hoppade av bussen men gick inte hem. Satte mig på busshållsplatsen och grät. Jag ångrade hela den här kvällen av hela mitt hjärta, men gjort är gjort. Och jag kunde inte ta tillbaks det jag hade gjort, kunde inte få det ogjort. Kände att min mobil vibrerade men jag orkade inte ta upp den ur byxfickan, orkade inte kolla vem det var. Det ringde igen, jag svarade inte. Det ringde igen, jag svarade inte. Fjärde gången det ringde tog jag upp mobilen och såg att det var Alex som ringde.
Jag harklade mig för att han inte skulle höra att jag hade gråtit.
- Hej
- Varför har du inte svarat för? Blev fan orolig
- Hörde inte att du ringde
- Okej, men vart är du?

- Hemma, vart är du?
- Det är du ju inte, jag är hemma hos dig.
Åh nej tänkte jag, han skulle se att jag hade gråtit och orkade inte träffa honom nu. Jag kunde känna Ninos lukt på mina kläder och för en halv timme sen kysste mina läppar en annan kille.
- Men är utanför asså, vid busshållsplatsen
- Vart har du varit?
- Träffade en kompis, men kommer om tio min puss. Han hann inte svara innan jag la på.
Jag satt kvar på bänken i fem minuter till och lät allt sjunka in. Jag hade varit otrogen, jag.

Jag öppnade dörren till mitt sovrum och där satt Alex på sängen med laptoppen i famnen. Bredvid honom låg en röd ros. Jag gick fram till honom och pussade honom på kinden, vågade inte pussa honom på munnen.
- Jen, vet inte vart jag ska börja. Men förlåt för hur jag betedde mig
- Nej de gör..
Jag hann inte prata klart innan han avbröt mig
- Jo det gör något, jag har betett mig som en idiot. Jag vet att du litar på mig så förstår inte varför jag bara inte sa som det var, har ju inget att dölja liksom. Fel av mig bara, så här..
Han tog upp rosen och gav den till mig. Jag satte mig bredvid honom men tog inte emot den, puttade bara undan hans hand. Jag kunde inte ta emot den när jag visste vad jag hade gjort. Kunde inte ens möta hans blick utan tittade ner i golvet.
- snälla gumman, förlåt.. ta emot den då
- Det är inte det, är inte sur på dig
- Vad är det då ?

Kunde fortfarande inte möta hans blick utan jag stirrade rakt ut i rummet.
- Kan ta det senare… jag älskar dig Alex
- Jag älskar dig också gumman, är det något allvarligt som har hänt eller?
Jag vände mig mot honom och mötte hans blick, stirrade djupt in i hans ögon och jag ljög. Jag sa nej, inget allvarligt hade hänt berättar allt senare. Sedan kramade jag om honom och han pussade mig på pannan och gav mig rosen. Jag tog emot den och ställde mig upp, gick fram till spegeln och hängde snöret som rosen hängde i på spegelkanten. Samtidigt tittade jag på mig själv i spegeln och det ända jag såg var en äcklig liten lögnare. Hur fan kunde jag göra såhär? Just i den sekunden bestämde jag mig att jag skulle berätta för Alex vad som hade hänt, fast inte just nu.

26.

Jag satt ensam i mitt rum och klockan var 9 på kvällen, det var en lördagskväll. Alex och jag hade bråkat, igen, för att han skulle ut med sina grabbar. Vilket jag tyckte var helt okej och jag ville inte ens följa med, men han hade inte sagt nånting till mig utan jag fick höra det av Peter. Alex hade sagt att de skulle till en pub och ta en öl, Peter sa att de skulle till Mango vilket är en klubb i Stockholm.  Det hade också varit helt okej för jag litar på honom, men att han ljög och kom med bortförklaringar gjorde mig så arg. Vad var det han dolde? Varför skulle han alltid göra såhär?
Jag orkade inte sitta och deppa på sängen så jag tog fram min laptop och loggade in på msn. Det var ganska många inne för att vara en lördagskväll, fast klockan var i och för sig bara nio.
- Tjena tjejen, det var ett tag sen. Hur äre?, skrev Nino en kille som tidigare hade raggat på mig
- Hejsan, aa det var det. Bara bra själv då?
- Fint, vad händer ikväll?
- Ingen aning faktiskt sitter bara hemma och ruttnar haha, du då?
- Samma här typ haha, vill du ses?
- Och göra vaddå?
- Ta en promenad bara, måste få frisk luft...
Jag tvekade lite för att jag visste att han tidigare hade varit intresserad av mig, men att gå på en promenad vad väl inge fel? Speciellt inte efter det Alex hade gjort, var skit sur på honom.
- Ja visst, vart ska vi träffas?
- Ta bussen mot mig.. bättre att gå här, ingen skog som hos dig.
- Okej är vid dig om en kvart typ då.
Jag loggade ut från msn och klädde på mig. Vi skulle ju bara gå på promenad och Nino var ingen jag skulle klä upp mig för så jag satte på mig ett par gråa plysch byxor och en vit t-shirt, över den en svart jacka. Mamma var inte hemma så jag kunde inte få skjuts men det var ändå inte så långt med bussen.

Jag stod vid busshållsplatsen och väntade på Nino och då ringde Alex men jag svarade inte. Vet inte varför men jag orkade inte prata med honom just nu.
- Tjabba bruden! Nino stod bakom mig och jag vände mig om. Det blev lite pinsamt för vi visste inte hur vi skulle hälsa, jag gick fram och skulle ge honom en kram och han trodde jag skulle ge honom en puss på kinden. Men vi skrattade bara bort det och började gå.
- Hur har du haft det, har inte sett dig på ett år kanske, sa Nino
- Jora har det bra, plugget och allt rullar på. Själv då?
- Pluggar ju inte, tog studenten förra året så jobbar på farsans jobb bara men det är bra pengar.
- A jusste, men det är bra ju
Vi fortsatte att gå och prata, det var jättetrevligt och inte alls stelt som jag hade trott att det skulle bli. Vi skrattade, pratade om gamla minnen och gemensamma kompisar. Efter ett tag började det spöregna.
- Vad gör vi nu, frågade jag
- Jag bor en minut här ifrån, vi går till mig bara.
- Nja asså vet inte, ska nog hem.
- A men vi måste kolla sl ju
Jag följde med honom även fast jag kände att det tog emot, visste innerst inne att det var fel. Men å andra sidan, skulle jag stå ute i regnet och vänta på bussen i en timme. Vi gick in på hans tomt och upp till ett jättestort vitt hus. Vi kom in och hallen var typ lika stor som min lägenhet, okej kanske lite överdrivet men jävlar vad fint det var. Längre in till höger låg hans rum och vi gick in dit. Han hade två datorer, en laptop och en stationär, på väggen hängde en 50 tums plasma tv och hans säng var minst 200 bred.
- Vad fint du har, sa jag
- Tack haha, lite stökigt men men. Här har du datan.
Jag gick in på sl och bussen skulle komma om en timme och en kvart.
- Jävlar, varför går de så sällan? Det är ju helg också..
- A vet de är skit dåligt, inte ens en gång i timmen.
- Verkligen..
- Vad vill du göra så länge då? Kolla på film eller, frågade han och satte på tvn
- Aa visst, men bara du har en bra
- Absolut, sa han och satte på love and basketball.
Jag satte mig i hans säng och han slängde dit några kuddar som jag lade bakom ryggen som stöd. Sedan kom han och satte sig bredvid mig, lite för närma tyckte jag.
- För att inte det ska bli nått missförstånd, du vet väl att jag har kille?
-  Aa Alex
- Okej bra, sa jag och skrattade till
- Sitter jag för nära eller?
- Nej, sa jag och tryckte mig lite närmare honom. Han tittade på mig och log, hans tänder var kritvita och hans ögon var isblå.
- Kan jag sätta min arm runt dig? frågade han
Jag ville svara nej men jag gjorde inte det. Jag ville ha hans arm runt mig, men jag visste att det var fel. Jag lät honom sätta armen runt om mig och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Efter ett tag lade jag min ena arm på hans mage och började klia och leka. Jag tittade upp mot honom och hans läppar pussade min panna, hans läppar var små jämfört med Alex men för att vara vit hade han stora läppar. Jag kysste honom på läpparna men han drog bort sitt huvud.
- Är du säker på att du vill
Jag svarade inte utan kysste honom igen och den här gången kysste han tillbaks. Jag tittade på klockan och bussen skulle gå om tio minuter så jag ställde mig upp och han följde med mig till dörren.
- Tack för idag, sa han och kramade om mig. Jag svarade inte utan öppnade dörren och gick.

25.

”I can see you with my self forever, baby forever” Jag vaknade upp av mitt alarm, forever med Trey Songz. Jag var förvånansvärt pigg och inte det mista trött, klockan var elva på morgonen så det var konstigt med tanke på mina nya vanor. Jag skulle till Alex skola för att möta upp honom och sedan skulle vi in till stan, det var hans andra skoldag idag och hans sista år innan studenten. Det första jag gjorde var att ta en varm dusch och sedan smörja in mig med hud lotion. Jag satte på mig ett par ljusa, slitna jeans shorts och en vit t-shirt. Ställde mig framför spegeln och satte på lite mascara, brukade inte sminka mig mycket bara mascara och på vintern hade jag även lite brunpuder. Gick till köket och tog en macka och sprang till bussen.

- Jeeeen! Hörde jag Peter skrika, han satt där i cafeterian och drack en cola.
- Tjabba! Hur är de?
- Trött som en krabba men annars äre bra..
- Hahah krabba? Va fan?
- Ja du ser, vet inte ens vad jag säger.. men gumman måste rusa in på lektion men tror att Alex och de har rast om typ tio min så det är bara att sitta här så kommer de snart.
- Okej tack, vi syns sen.
Peter sprang iväg till några av hans klasskompisar och sedan försvann han. Hann inte sitta där med än fem minuter så kom Alex.
- Hej gumman! Har du suttit och väntat länge?
- Nejdå, såg Peter
- Jaha bra att du hade sällskap då
Bakom Alex stod två killar som jag inte kände igen, den ena var nog jugge och den andra någon typ av arab, kanske syrian.
- Hej, Jennifer , sa jag och hälsade på de
- Hej, Gabbe
- Tja, Dino
- De går i min klass, sa Alex
- Jaha jasså, har ni en lektion till eller?
- Nej men vi har återsamling om typ tio min så vi sitter här med dig så länge.
De satte sig ner bredvid mig och vi började prata. Dino var ganska blyg och sa inte så mycket men Gabbe var jätterolig och pratade på. Jag hörde någon komma bakom mig men jag vände mig inte om, personen satte händerna för mina ögon och jag kände på de. Det var tjejhänder och även en tjejparfym. Händerna släppte och jag vände mig om, där stod Linn, en tjej som jag brukade umgås med förut men hade inte sett henne på ett år nästan. En riktig rolig men oblyg tjej, skojare helt enkelt.
- Linn? Hej gumman fan va länge sen!

- Ja verkligen, hur är det med dig?
- Det är bra faktiskt, hur är det själv?
- Bara bra, vad gör du här? Hälsar på Donna eller?
- Nej haha, hälsar på min kille Alex. Sa jag och pekade på Alex
- Jaha haha visste inte ens att ni två kände varandra.
- Nej världen är liten eller hur
- Haha ja verkligen, Alex och jag gick i samma klass förra året men inte i år.
- Jasså.
- Jennifer?, Hör jag en tjej ropa och jag känner igen rösten, det är Donna.
- Asså känner du hela skolan eller? Frågade Gabbe
- Haha nej då, svarade jag och ställde mig upp och gick emot Donna
- Wooow, den där rumpan har man saknat! Skriker Linn högt.
- Linn de räcker
- Nej allvarligt, vilken jävla rumpa du har!
- Linn! Sluta haha, sa jag och satte händerna bakom rumpan.
- Som att dina händer täcker den där rumpan! Skrek Linn och skrattade
- Hahaha din sjuka jävel.., sa jag och skämdes. Hon skulle alltid skämma ut en.

24.

Jag vaknade av att Alex klämde på min rumpa, han låg bakom mig och höll om mig med den andra armen. Jag var helt slut så orkade inte säga någonting, min kropp kändes som en sten. Han fortsatte att klämma och hans hand hamnade på mitt könsorgan, samtidigt så kysste han mig i nacken.  Jag tog min mobil och tittade på klockan, den var 15.16. Jävligt dålig ovana vi hade börjat med, att sova bort hela dagen.
- Är du vaken?
- Ja, svårt att sova när du håller på så..
- Ska jag sluta?
- Nej menade inte så, den är ändå halv 4 snart.
Jag vände mig om och la mitt ena ben över hans höft, vi kysstes och jag bet honom i läppen. Kunde inte motstå hans fylliga läppar, fanns inget bättre än att kyssa de. Hans hand var kvar och två fingrar gled in, han gjorde mig varmt. Drog i hans t-shirt vid halsen och klämde på hans armmuskler.

- Schh, mamma är hemma, sa han
Jag svarade inte utan la mig på honom, kysste han på halsen och tog av honom t-shirten.
- Har du kondom? Frågade jag
- Nej men de e lugnt.
Han vände på mig och la sig på mig, vi hamnade i den vanliga missionär ställningen.
- Woops..
- Vaddå woops?
- Eh.. asså, råkade komma i dig.
- Skojar du?
- Nej asså de gick fett snabbt..
- Är du allvarlig Alex?

- Ja..
Han la sig bredvid mig och vi båda var tysta, han skämdes och jag visste inte vad jag skulle säga. Vi hade ingen kondom och jag åt inte p-piller. Tillslut bröt jag tystnaden..
- Det var lugnt va?
- Men jag brukar alltid hinna, men de gick fett snabbt. Inte så att jag gjorde det med flit eller hur..
- Nej det vet jag men fan du måste ju ta ansvar
- Ansvar? Pallar inte ens svara på det asså..
- Nej snälla gör oss båda en tjänst och håll bara käften..
- Så du ska bli sur också?
- Du vet att jag inte käkar p-piller och du sa att det va lugnt.. är inte direkt glad
- Men det var ju fan inte meningen, inte så att det är värsta grejen
- Inte? Tänk om jag blir gravid
- Inte stor chans och det finns något som heter abort
- Asså du är för rolig, det är inte så jävla lätt med abort.
- Vaddå så om du någon gång blir gravid, funderar du seriöst på att behålla det?

- Vet inte, har inte tänkt på det.
- Vet inte? Så du skulle kunna tänka dig att bli mamma?
Jag var så irriterad, först hade han gjort ett stort jävla misstag. Skyller inte allt på honom, jag var också oansvarig som lät det ske men han chockade mig verkligen i den här diskussionen. Att göra abort är fan inte nånting som är lätt och det krävs stora funderingar bakom. Självklart ville jag inte vara mamma nu för då hade jag ju inte brytt mig, men om jag blev gravid så skulle jag vara tvungen att tänka efter innan jag tog ett beslut.
- Vet inte, nej asså egentligen inte. Men det är ett beslut man måste tänka igenom.
- Vad finns det att tänka över? Varken du eller jag är redo för att skaffa barn, vi är för unga och kommer att förstöra vår framtid.
- Då vet jag vad du tycker i alla fall..
- Mm, men va inte sur orkar inte bråka om det här, det kanske inte hände nått.
- Nej är inte sur, blev bara irriterad men aa det är sant.
Han kramade om mig och pussade mig på pannan. Tror att vi somnade för nästa gång jag kollade på klockan var den 5.
- Jävla slöfockar asså, vi sover bort varenda dag! Sa jag och väckte Alex
- Oj somnade vi?
- Japp haha vi är för roliga..
- Orkar inte gå upp, finns det inget på tv?
Jag satte mig upp och virade en filt runt mig, tv kontrollen låg på skrivbordet och jag satte på tvn. På mtv gick programmet from g’s to gents.
- Låt det där programmet vara fjant, sa Alex och nöp mig på armen
- Hade tänkt det nörd, sluta nypas
- Vad ska du göra? Sa han och fortsatte. Jag vände mig mot honom och gav honom en lös örfil.
- Wooo, det där kommer du ångra, sa han och tog tag i mina händer så att jag satt fast. Han gjorde alltid så att jag inte kunde röra på mig, han gick i någon slags brottning/boxning så det var en enkel match att brottas med mig. Han började picka på min panna och jag skrattade, bönade och bad men han fortsatte.
- Säg förlåt, säg förlåt
- Förlåt Alex, förlåt hahaha sluta jag får ont!
Han fortsatte att picka på pannan och skrattade medans, det värkte i mina armar för han höll så hårt. Tillslut släppte han och jag ville ge honom en till örfil i hämnd men visste bara hur det skulle sluta.
- hahaha du är sjuk, kommer få blåmärken
- Rätt åt dig när du har den där attityden, slåss och grejer.
- Du började
- Lalalala tyst bara
Vi skrattade båda två och kunde inte hålla mig utan gav honom en till örfil, så började det om.

23.

- Var den verkligen fin? Anna stod i provrummet på Salt i stan och provade en svart klänning med en rosett vid bröstet.

- Skit söt, den måste du köpa!

- Tycker du verkligen det, den kostar iof bara 200 kr.

- Absolut, ett riktigt kap!

Hon gick in i provrummet igen och bytte om till sina kläder och köpte klänningen.

- Jag måste hem nu gumman, har du inte pratat med Alex förresten?

- Okej, nej inte på en vecka nu..

- Ajdå, du ska se att det löser sig

- Aa säkert men båda har så jävla svårt att svälja våran stolthet

- Jag vet det, men mitt tåg står inne måste springa, vi hörs!

Anna sprang iväg mot tågen och jag tog rulltrappan ner mot plattan för att gå till tunnelbanan.

- Ay chica, hör jag någon ropa men jag ignorerar det eftersom att det alltid är en massa äckel som raggar här vid plattan. Gillar egentligen inte att gå här själv men orkade inte bry mig.

- Jennifer!?

Jag vände mig om och såg Peter, Preston och en annan kille stå där.

- Aha haha va det ni som ropade?

- Haha aa, skulle bara driva lite.

Jag gick fram och kramade de.

- Hej Jennifer, sa jag och skakade hand med den tredje killen

- Tjena, Micke

- Vad gör du här? frågade Preston

- Kollade runt lite med Anna hon gick hem nyss, ni då?

- Samma här, vi väntar på Alex nu

Jag kände att jag stelnade till men ville inte att de skulle se det.

- Jaha, kommer han hit eller?

- aa

- Okej men jag har bråttom måste gå och orkar inte se honom heller...

- Redan försent, han kommer nu

Jag vände mig om och såg honom gå emot oss, han lekte med sin mobil så han hade inte sett mig än.

- Vi är här! Skrek Peter och Alex kollade upp. Vi fick ögonkontakt och han stannade till för ett ögonblick och tittade undrande på mig.

Jag stod längst bak så han hälsade på alla innan mig, det kändes konstigt och jag visste inte vad jag skulle säga. Han ställde sig framför mig och sa inget han heller.

- Kom här, sa han tillslut och tog tag i min hand och kramade om mig hårt och länge.

- Jag hatar dig du vet det va, sa jag och alla skrattade.

- Älskar dig också gumman, svarade han och allt var bra igen. Det var alltid så, vi kunde vara hur sura som helst på varandra men sen när vi såg varann så blev allt bra igen.

- Vad ska ni göra då? sa jag

- Vi ska på bio och kolla på ciao bella, följ med? Sa Alex

- Nej de är lugnt ni ska ha grabbkväll ikväll..

- Men sluta nu, klart att du ska med, svarade Preston

- Ja kom nu så går vi, sa Alex och tog min hand.

Vi hann inte gå mer än två meter innan killarna bestämde sig för att äta på Burger King, så vi gick in och ställde oss i kön. Jag hade precis käkat på donken med Anna så jag skulle inte käka, inte Micke heller så vi gick och satte oss vid ett bord.

- Jaha, så det är du som är Jennifer? Man har hört mycket om dig

- Haha får hoppas på att det är bra saker du har hört

- Absolut, Alex snackar alltid om dig. Han gillar dig verkligen.

- Det hoppas jag också, sa jag och vi skrattade.

- Vad har ni så roligt åt? Sa Preston och satte sig ner bredvid mig med sin mat.

- Hur mycket kan du äta egentligen? frågade jag när jag tittade på hans bricka.

- Det här är bara förrätten gumman, sa han och skrattade.

- Ni är verkligen tjockisar hela bunten, svarade jag

Alex och Peter kom och satte sig vid vårt bord och de hade beställt minst lika mycket mat, jag sa inget men skrattade bara och skakade på huvudet.

- Vilken film hade ni tänkt att se då? frågade jag

- ciao bella sa vi ju gamling.

- Haha käften jag glömde okej

- Det är lugnt senila jävel

- Va inte kaxig Alex, du vet hur det slutar

Han började as garva och kunde inte ens prata

- Jag vet hur det slutar och du kan inte göra ett shit.

- Gå och lägg dig

- Ni beter er som ett gammalt gift par asså haha skit söta, sa Preston

Vi skrattade bara och killarna fortsatte att käka.

22.

- Men fan vet jag!

- Vaddå klart att du måste veta det Alex!

- Nej Jen, jag vet inte hur fan det blev så.

- Det finns en gräns asså, okej att det var min kompis men det spelar fan ingen roll hur full hon var. Hon ska fan inte sova hos dig!

Hur hade du känt om jag sa att Preston  va as packad så jag lät honom sova hos mig?

- Jag förstår att det var fel, men trodde att du bara skulle bli glad att jag tog hand om henne.

- Ja det var snällt, men överdriv inte. Och varför döljde du det för det var Anna som sa det till mig inte du!

- Det fanns inget bra tillfälle att säga det, såklart att jag skulle det.

- Aha..

- Men vad är det med dig? Hon sov fan på soffan, litar du inte på mig eller?

- Jo det gör jag men det är bara så skumt att du inte sa nått, det var fan tre dagar sen!

- Jag vet, men trodde inte att du skulle bry dig..

- Tänk dig själv, sätt dig själv i samma position som jag är i, skulle inte du bry dig?

- Jo.. men fan lugn nu

- Jag är fucking lugn, förstår mig inte på dig ibland asså.

Jag smällde igen dörren till hans rum och gick ut i hallen, satte på mig jackan och skorna och stängde ytterdörren.

Bussen skulle gå om fem minuter men jag kände för att gå och rensa tankarna. Fattade inte varför han inte hade sagt något, om han verkligen inte brydde sig och inte tyckte att det var värsta grejen varför hade han då inte sagt nånting? Men jag visste att den sista han skulle vara otrogen med var Anna eftersom att han knappt gillade henne. Han sa att han lät henne

sova där för min skull, men va fan liksom. Och helt ärligt tror jag inte att han skulle kunna vara otrogen, han va inte den typen. Jag tog upp min mobil och ringde Anna.

- Hallå?

- Hej Anna, sov du?

- Nej nej jag var vaken..

- Okej men jag va hos Alex nyss och vi bråkade.

- Varför?

- Ja varför tror du?

- Vart är du nu?

- Påväg hem..

- Okej men du går ju ändå förbi mig så kom in så snackar vi

- Okej, sa jag och la på

Jag knappade in koden till hennes port och tog hissen upp till fjärde våningen. Dörren var redan öppen och Anna stod innanför, hon gav mig en kram och vi gick in till hennes rum.

- Förlåt asså, jag vet att det var helt fel att sova hos honom men jag va skit full.. kunde inte gå hem.

- Varför ringde du inte mig? Du kunde sova hos mig..

- Jag vet inte, Alex var ju där och han sa att jag kunde sova där. Förstod inte att det var fel i det tillfället... fast nu gör jag det.

- Är inte sur på dig men du måste helt ärligt börja tänka på dina alkoholvanor..

- Jag vet, sa hon och tittade ner, jag kände inte igen henne. Det här var inte den Anna jag en gång kände, förut drack hon aldrig.

- Är det något som har hänt eller varför gör du så?

- Har det jobbigt hemma bara

- Vill du prata om det?

- Nej inte nu i alla fall, men tack för att du finns där och förlåt än en gång.

- Är inte sur på dig, blev bara besviken på Alex för att han inte sa någonting.. de e bara de.

- Okej bra..

Jag hade saknat Anna så jävla mycket så jag spenderade resten av dagen hemma hos henne. Vi hade en riktig tjejkväll med film, chips och en massa snack.

21.

Vaknade av att det var så varmt. Alex låg bakom mig och höll om mig, täcket täckte hela min kropp och fönstret var stängt.

Jag tittade på klockan och såg att den var halv tre på dagen, jag vände mig om mot honom.

- Ska vi sova bort hela dagen?

- Hur mycket är klockan?

- Halv 3

- Va? Känns som att den är typ nio är så jävla trött

- Sov lite till då, jag går upp och äter håller på att dö.

Jag pussade honom på pannan och gick till hans garderob, tog fram ett par shorts och en t-shirt och satte på mig det.

Orkade verkligen inte sätta på mig klänningen som jag hade igår. När jag kom till köket så satt Bryan där och åt frukost.

- Godmorgon sömntuta, sa han och flinade

- Detsamma, ser att du också äter frukost.

- aa men vaknade typ 12, fast mådde lite illa så kunde inte äta

- Aha ajdå.. är det bättre nu eller?

- Absolut.

- Vart är era föräldrar?

- De skulle till några släktingar, sätt dig så tar jag fram lite mer mackor och så.

- Nej men jag kan göra det själv.

- Det var ingen fråga, jag sa sätt dig.

Jag skrattade och satte mig vid köksbordet, fattade inte varför Bryan alltid var så snäll. Hade inte känt honom länge ändå så ställde han alltid upp och var alltid lika snäll.

- Tack så mycket Bryan, sa jag när han hade plockat fram allt

- Inget att tacka för.

Där satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord, han var väldigt lätt att prata med och bjöd ofta på sig själv. På det sättet påminde han mycket om Alex men de var väldigt lika utseendemässigt också, bara att Bryan var lite större och ljusare.

När jag hade ätit klart så gick jag in till Alex rum igen, tittade på klockan och den var redan halv 4. Hade jag suttit där så länge?

Alex sov fortfarande, han låg på rygg och snarkade lite lätt. Jag hoppade upp i sängen och la mig på honom, han öppnade ögonen och såg lite rädd ut.

- Haha, klockan är halv 4.. vill du sova mer eller?

- Nä de e lugnt, måste vakna nu..

- Dina föräldrar har åkt till några släktingar.

- Okej

Jag låg kvar på honom och la mitt huvud på hans bröst.

- Vill du ha en till födelsedagspresent eller? sa han och jag tittade på honom.

- Vad för present?

Han vände mig om och la sig över mig, kysste mig länge på halsen och vandrade sakta upp mot mina läppar. Ena handen hade han bakom mitt huvud den andra handen försökte ta bort mina shorts. Jag hjälpte till och tog av mig shortsen, sedan min t-shirt. Hade inga underkläder på mig.

- Du är så jävla vacker, sa han och bet mig i läppen.

Där låg jag, naken, rufsigt hår, osminkad och bakis. Kände mig hur ful som helst men han fick mig att känna mig vackrast på jorden.

- Jag älskar dig, svarade jag.

- Älskar dig också gumman.

Vi hade sex och efteråt la jag mig bredvid honom igen med mitt huvud på hans bröst och armen om hans mage. Älskade att ligga så, jag kunde höra hans hjärta

slå. Han hade sin arm runt mig och höll om mig. Plötsligt knackade det på dörren. Vi drog på oss täcket eftersom att vi båda var nakna, sedan la vi oss i samma position igen.

- Aa.

Dörren öppnades och Bryan kom in.

- Sorry asså att jag stör.

- Nej det gör du inte, svarade jag

- Haha jo det gör jag, men Alex vi måste fixa lite grejer som farsan bad mig göra innan de kommer.

- Aight, när kommer de?

- Om en timme typ, så kom om en kvart ungefär.

- Aight then, stäng dörren efter dig.

- Jag ska, svarade han och blinkade med ena ögat och skrattade.

- Pinsamt, sa jag och skrattade

- Nejdå, vi är alla unga haha och han fattar ju..

- Ja vet, haha men ändå.

Jag lekte med hans ärr på magen som han hade fått av knivhuggen, de var mjuka och lena. Vi låg bara där och pratade och myste i tio minuter

sen gick vi upp och klädde på oss, jag tog på mig samma kläder som på morgonen.

20.

Kände på mig att det här kunde sluta illa så jag skyndade mig fram till Alles bror för att prata med honom i lugnt och ro.

- Kom så går vi hit  bort, sa jag och drog honom i armen.

Han ryckte bort armen lika snabbt men följde ändå med. Jag hörde några komma emot oss så jag vände mig om och såg att det var Alex och Preston.

- Stanna där, jag kommer snart. Jag skojjar inte, kom inte hit! Skrek jag till de och de kom inte.

Vi fortsatte att gå en bit bort fram till en bänk där jag satte mig men Alles bror fortsatte att stå.

- Det här har gått för långt nu, du vet själv hur allt startade och jag tycker inte att vi ska fortsätta, alla råkar bara illa ut.

- Det var lugnt tills nu. Alle blev fucking misshandlad och det är inget någon kommer undan med.

- Kan förstå hur du känner, kände likadant när det gällde Alex. Men du måste förstå varför det hände också, Alle var kaxig och folk är fortfarande sura på honom pga det han gjorde mot mig.

Alles bror tittade ner och jag tror verkligen att han lyssnade på det jag sa.

- Aight för den här gången, men om någon rör Alle igen...

- Det ska inte hända igen, inte utan anledning i alla fall.

- Vad menar du med det? Sa han och tittade på mig med en ondskefull blick.

- Menar att om Alle gör någonting igen så kan jag inte försvara honom, fattar inte ens att jag gör det nu.

- Nej det behöver du inte göra heller

- Jag vet det tack, och borde inte det heller.

- Så varför gör du det?

Den frågan ställde mig, jag visste inte varför. Han hade betett sig som en idiot mot mig och alla i min omgivning ändå skyddade jag honom.

- Helt ärligt så vet jag inte, tror att jag gör det för att skydda mina andra nära så att det inte blir nå mer bråk. Inte för Alles skull.

- Okej men ska dra då. Sa han och vände sig om och började gå emot bilen.

Jag satt kvar och såg både Alex och Preston komma emot mig. Alex satte sig bredvid mig och la armen runt mig, Preston stod upp mitt emot oss.

- Så.. sa han tillslut.

- så vaddå? svarade jag

- Så hur gick det, vad sa han´?

- Han sa inte så mkt det var mer jag, sa bara att vi inte orkade med mer bråk och sådär och han sa bara att han skulle låta det gå den här gången.

- Okej, men varför skulle han låta det gå?

- Vet inte Preston, han sa bara det..

- Nått lurt är det asså

- Nej, han kanske känner som vi att han inte orkar med mer bråk.

- Jaja, nu låter vi det vara, sa Alex. Han märkte nog att både jag och Preston började bli lite irriterade.

- Japp det gör vi.. kom nu, sa jag och tog båda i varsin hand. Vi gick tillbaka till brasan där alla satt och väntade.

Vi grillade mer marshmallows och lyssnade på musik. Preston tog fram sin vattenpipa så vi började röka.

- Jävla skorsten, sa han när jag rökte.

- Det vet du, svarade jag och skrattade

- Älskar dig gumman, grattis på födelsedagen, sa han och kramade mig.

Alex harklade sig och tittade på oss.

- Nej bror, haha syskonkärlek det här. Det är min bästa tjejkompis och va leker du, jag har känt henne typ 5 år innan dig.

- Jag vet bro, haha skojjade bara lite.

Preston skrattade och kramade om mig igen och viskade i mitt öra "Du är bäst". Jag svarade "Nej du är, du är min bästa killkompis, tack för att du alltid finns där." När vi släppte så tog Alex tag i min hand och drog mig till honom, jag satte mig i hans knä.

- Grattis på födelsedagen älskling, sa han och kysste mig.

- Tack babe, det har varit skit kul.

- Allt för dig, det vet du

- Tack detsamma, svarade jag och kysste honom igen.

- Ska vi röra på oss eller? frågade han

- Hur mycket är klockan?

- 3

- Oj jävlar, aa vi går nu då.

vi sa hejdå till Preston och gänget, Peter gick samtidigt som oss och vi tog med oss Anna också. Svängde in på McDonalds i Bromma

Plan och beställde en vatten till Anna så att hon skulle nyktra till lite snabbare.

- Ska vi ta taxi hem eller? sa Alex

- Anna då?

- Det är lugnt, jag bor ju granne med henne så vi kan ta en egen taxi, sa Peter

- Är du säker att du orkar? frågade jag eftersom att jag kände ansvar över min kompis.

- Ja men självklart, vi hörs imorn.

Jag kramade om honom och Anna innan de hoppade in den sista taxin som stod inne.

- Ska vi ringa Bryan bara, det finns ju ingen taxi här

- Ska vi inte ringa taxi då, tänk om han sover?

- Men då får han vakna haha, sa Alex och ringde till Bryan.

Tio minuter senare stod Bryan där med bilen och bad oss hoppa in.

Tjabbaaaa allihopa! Nu är det sista chansen att ställa frågor eftersom att jag kommer att svara på alla frågor ikväll! Kom igen, bring it on ;)

Kramar / J

_________________________________________________________________________________

Min goda vänn tipsade mig om att de flesta är inne på datan på söndagar, och inte lördagar.
Så ni får idag också på er att ställa frågor så svarar jag på de ikväll :)

18.
Jag vaknade av att Alex pratade i telefon, kollade på klockan och såg att den bara var 10. Var helt död, orkade inte ens vända på mig mot honom.
- Okej.. aa men vi fixar det sen då. Okej möter upp dig senare.. aa peace.
- Vem va de?
- Oj vaknade du förlåt, nej ingen speciell.
- Okej om du säger det så.
Båda somnade om på direkten och vaknade inte igen förens klockan var 2. Vi hörde att det var någon som kastade sten mot min fönsterruta så jag ställde mig upp och kollade ut. Där stod Bryan, det spöregnade så jag ropade bara att han skulle komma in.
- Vem vare?
- Din bror, han kommer upp.
- Varför ringde han inte för bara?
- Ingen aning, fråga honom när han kommer.
Det plingade på dörren så jag gick dit och öppnade. Han var genomblöt så jag sa att han skulle gå in i mitt rum medans jag gick och hämtade lite kläder. När jag kom tillbaks så hörde jag att killarna hade en diskussion så jag väntade utanför.
- Fan fixade du inte grejerna? Sa Alex upprört
- Nej har tappat bort min mobil så måste låna din.
- Du ringde ju mig imorse, har inte hans nummer
- Men tappade den efter idiot, fan då..
- Du är så keff, jag ber dig om en sak, en sak o du kan inte ens fixa det.
- Det är fan inte lätta grejer att fixa fram, gör de själv då om de e så lätt
- Det är du som har kontakterna inte jag, fuck!
Jag öppnade dörren och båda två blev tysta, jag såg på bådas miner att de var oroliga över om jag hade hört något. Men jag sa inget.
- Här har du torra kläder, det är Alex så tror att de ska passa
- Tack Jen, men de behövs inte ska åka hem nu skulle bara prata med Alex
- Är du säker? Ta de bara
- De e lugnt, sa han, pussade mig på kinden och lämnade rummet. Alex satte sig på sängen.
- Vad ville han då? Frågade jag
- Han frågade bara om han skulle skjutsa hem mig.
Jag visste att han ljög och jag undrade verkligen vad det var de skulle fixa.
- Åkte han ända hit för de?
- Ja, ska vi käka frukost eller?
- Okej, men asså.. jag hörde att han skulle fixa någonting, vad va de?
- Stod du o lyssnade eller? Hans blick var blandad av besvikelse och oro
- Nej men hörde innan jag gick in, så…?
- Lite grejer bara, inget speciellt.
- Varför säger du bara inte vad det är?
- Kan inte..
- Skulle jag inte gilla det eller vaddå?
- Men sluta fråga nu
- Okej om det är så du vill ha det, börja dölja saker.. okej.
- Men sluta det är inte värsta grejen
- Det låter ju som att du ska köpa fucking knark eller någonting, jag hörde ju vad ni sa
- Knark? Va fan tror du om mig egentligen
- Vad är det då?
- Vill du verkligen veta..
- Ja!
- Okej, du fyller ju år om två dagar så tänkte överraska dig med att köpa den där Victoria Secret parfymen som du aldrig hittar, det var bara det.
Jag skämdes som fan, vågade inte kolla honom i ögonen. Hade anklagat honom för att knarka och allt han gjorde var att leta efter en parfym.
- Aha okej.. förlåt. Men tack.
- Inga problem, sa han med en dyster röst. Han ställde sig upp och gick mot köket utan att säga någonting.  Jag sprang efter och tog tag i hans arm, han vände sig om.
- Förlåt, visste inte..
- Det gör inget, det lät säkert misstänksamt. Jävla Bryan asså
- Skyll inte på honom, det var inte hans fel, sa jag och skrattade.
- Han ska alltid vara så fucking stor i käften asså
- Det ligger i släkten
- Käften din lilla råtta, sa han och lyfte upp mig och slängde mig över hans rygg. Mamma som satt i köket skrattade när vi kom in dit.
- Ska ni busfrön äta frukost eller?
- Vi tänkte det ja, svarade Alex
- Jag hade tänkt att beställa pizza till lunch, vill ni ha det eller är det för tidigt
- Mamma, kolla vem du pratar med. Alex är årets tjockis.

17.
Dörren till mitt sovrum öppnades och där stod mamma med chipsen.
- Hej Alex, jag visste inte att du skulle komma.
- Hej, nej inte Jen heller det var en överraskning.
- Okej, men här har ni, sa mamma och slängde chipsen till Alex och stängde sedan dörren.
Vi låg och kollade på en film, en skräckfilm som hette When a stranger calls. Jag låg på Alex bröst med min hand runt om honom, han hade sin ena arm över min och den andra på min rumpa.
- Meeen aj! Kläm inte så hårt jag får ont ju, sa jag och skrattade
- My bad, men det är svårt att motstå.
- Är det svårt att motstå?
Jag satte mig gränsle över honom och han stirrade på mig. Jag tog hans händer och placerade de på min rumpa, mina händer var på hans bröst och jag började kyssa honom sakta. Sedan la jag mig bredvid honom igen.
- Vad var det där ? sa han
- Inget speciellt, sa jag och skrattade
- Men du kan ju inte bara göra sådär, antingen ingenting eller så fortsätter du, sa han och skrattade han med.
- Nepp, sa jag och retade honom, älskade att göra det.
- Okej som du vill, sa han och la sig ovan på mig. Han kysste mig på halsen, hans ena hand klämde på min rumpa, den andra lekte han med mitt hår med. Han bet han mig i örat och sen kysste han mig på läpparna, bet mig i underläppen sedan la han sig bredvid mig igen.
- Det där funkar inte på mig, sa jag
- Inte? Så du vill inte att jag ska fortsätta? Han drog bort armen som var runt mig.
Vi båda visste vad jag ville svara, men jag var envis nog att säga nej.
- Okej okej, då vet jag, sa han och la sig en meter ifrån mig. Han tittade på mig och blinkade med ena ögat. Vi låg ifrån varandra i inte mindre än fem minuter innan jag kände att jag ville ligga bredvid honom igen, ville ha hans arm runt om mig och känna hur han hjärta slog.
- Va inte barnslig och kom och lägg dig här, sa jag
- Är du säker på att du vill det då? Hans ögon glittrade och hans leende kunde man döda för.
- Jag är säker
- Okej synd, jag orkar inte flytta på mig.
- Men hallå..
- Hallå? Sa han och härmade mig. Jag tog en kudde och kastade på honom.
- Aj vad ont det gjorde, sa han och skrattade och kastade tillbaks kudden på mig. Jag lekte att jag fick ont och höll för ögat.
- Oj förlåt, sa han och kom närmare.
Jag fortsatte att hålla för ögat och gnällde lite.
- Gick det bra eller?
Jag tittade upp mot honom och skrattade, han fattade att jag hade lurat honom.
- Din jävel! Sa han och skrattade och vi la oss bredvid varandra igen.
- Vet du en sak, sa han
- Nej
- När allt är bra mellan oss känns det som att vi on top of the world. Pallar inte med nå mer bråk och så, vill att allt ska vara som det är nu.
- Mm jag vet, tycker likadant. Men vi får försöka att hålla oss ifrån allt sånt då
- Ja men det är ju alltid oss det handlar om, vi är ju alltid inblandade
- Ja det är sant, men vi får hålla låg profil
- Aa det får vi göra, James Bond sådär
- Exakt, vi skrattade och fortsatte sedan att kolla på filmen. Jag kände mig väldigt trött och hade svårt att hålla ögonen öppna.
- Sover du?
- Nej
- Vad dålig du är, jag sätter ju mina händer framför dina ögon men du reagerar inte.
- Amen jag kanske blinkade
Han skrattade så att han höll på att kissa på sig, jag likaså.
- Sov inte, du ska vara vaken med mig
- Ska försöka.
Jag ändrade position så att jag kom högre upp, Alex la sitt ben över min höft och jag började leka med hans ben, kliade, gjorde ringar. Kunde inte hålla mina ögon öppna men fortsatte att leka. Precis när det kändes som att jag skulle somna nöp han mig i rumpan.
- Men aj! För att?
- Du somnar
- Men nej jag tittar ju på filmen till och med.
- Gumman du började göra de där ryckningarna som man gör precis innan man sover.
- Jaha haha men jag är så trött.
- Ska vi stänga av?
- Jag ska sova, men kolla du ifall du vill.
- Nej.. då sover jag också.
Vi stängde av tv:n och la oss i sängen, han såg bakom och höll om mig. Jag kysste honom på armen och sa god natt.

16.
2 dagar hade gått utan samtal eller sms ifrån varken Alex eller någon annan. Under dessa dagar hade jag bara träffat Lina och berättat vad som hade pågått, berättade inte allt, men det mesta. Hon var min bästa vän och hon fanns alltid där för mig. Bryan hade inte hört av sig efter att han hade besökt Putin på sjukhuset så jag visste ingenting.
- Jennifer jag går till ica en snabbis, ska jag köpa något? Frågade mamma som stod i dörröppningen.
- Nej tack det är bra, eller jo köp en påse dill chips.
- Okej jag tar inte med mig nycklar så lås inte om du går ut.
- Okej men tror inte att jag gör det.
Hon stängde dörren igen och jag loggade in på msn. Såg att Alex var inne och jag frös till, jag hatade honom så mycket just nu. Tvekade på om jag skulle logga in eller inte men jag gjorde det. Han skrev inte, det gick tio minuter till och han skrev inte. Skit i honom tänkte jag och skulle precis logga ut när han skrev.
- Hej, är du ensam?
- A, vrf?
- Okej.. skulle bara kolla.
- Okej? Skrev jag, han märkte att jag var kall med det var så jag kände, jag var sur. Och vad är det för dålig bortförklaring till att skriva, är du ensam? Det tog tid för honom att skriva.
- Okej, jag vet att jag har betett mig som en skit de här dagarna men jag var tvungen att vara ensam och tänka på allt. Jag tog ut min ilska över dig den där kvällen och det var fel jag vet.
- Mm, minst sagt. Jag har varit där för dig de här dagarna, och är det tacken?
- Nej det vet du ju fan att det inte är..
- Vet jag? Du sa inte ett ord innan du gick på bussen, du lämnade mig där.
Han skrev länge, suddade allt och loggade ut utan att säga någonting. Fan ta honom tänkte jag.

Det plingade på dörren.
- Det är ju öppet fan, jag låste aldrig! Skrek jag och dörren öppnades.
- Kom med chipsen då, skrek jag eftersom att mamma inte kom in i rummet. Det knackade på min dörr.
- Men jaaaaa, jag sa ju att du skulle komma med de, du behöver inte knacka!

15.

Jag kom hem och slängde mig på sängen, ville ringa Alex och berätta allt men jag var sur på honom efter hur han hade betett sig. Han hade ingen anledning att vara sur på mig och jag bestämde mig för att inte ringa honom utan han skulle få ringa mig. Även om det gick en månad. Jag kände mig så förvirrad, varför var Alex sur, vad är grejen med Putin, vad ska jag säga till tjejerna som inte vet någonting, vem fan ska jag prata med? Kan inte ringa Alex