sannhistoriaa

48.

När jag satt på bussen hem så kände jag mig glad. För första gången i hela mitt liv tror jag att min pappa hade gjort mig glad, han var verkligen underbar när han visade det men det var allt för sällan man såg den sidan av honom. Ville bara berätta allt för Alex nu nu nu, han skulle bli så glad! Men vad skulle jag säga till mamma och Lukas, för på något sätt skämdes jag över att vara glad för pappas skull. Jag vet vad båda de två tyckte om honom men han hade verkligen förändrats. 

Istället för att åka hem så ringde jag Alex och frågade om jag kunde komma över. Han blev jätteglad och mötte mig vid tunnelbanan.
- shuues lillefot
- tjabba, svarade jag och pussade honom
- gick det bra eller?
- du anar inte Alex. Det gick skit bra
- va du driver?
- nej jag lovar, i början var det lite stelt sen sa han att han skulle förändras för vår skull och att han skulle skärpa sig o så. Sen satt vi bara och pratade om allt möjligt.
- Fan vad glad jag blir för din skull gumman, men aa du vet
- vet vaddå?
- att du ska inte ta ut all glädje innan du ser en förändring
- nej jag vet men jag tror verkligen att det kommer att bli bra den här gången
- vi får hoppas på det, verkligen!
När vi kom hem till Alex så var Mike där med Bryan. Så vi satte oss med de i Bryans rum och satt och pratade om gamla minnen. Bjöd även över honom och hans mamma på middag på söndagen och han tackade ja. Efter att vi hade suttit där ett tag så gick vi in till Alex rum i stället.
Jag ringde mamma och berättade hur allt hade gått och hon var glad för min skull, pratade även med Lukas och han blev också glad men inte lika.

Klockan var ganska så mycket så vi bestämde oss för att sova, och båda två somnade lika snabbt.

Morgonen därpå vaknade jag av att min mobil vibrerade. Det var ett sms från pappa och jag blev glad, hela jag log. Jag öppnade smset där det stod ”Ville träffa dig för att berätta en sak men som jag inte klarade av. Jag och Annika flyttar till Spanien imorn, förlåt gumman jag älskar dig. Men vi kommer fortfarande att ses, älskar älskar älskar dig.” Jag blev kall och stel. Läste om smset igen. Jag blev så arg, han hade lurat mig så hårt. Jag började tro på en framtid och jag ville älska honom, men jag kunde inte göra annat än att hata honom.  Jag kastade mobilen i väggen och Alex flög upp.
- Vad gör du?
- jag hatar den där fucking hor skiten! Skrek jag
- vem o vad har hänt
- titta på mobilen, svarade jag.
Alex hoppade upp ur sängen och hämtade mobilen, läste smset och han frös också till. Han satte sig bredvid mig i sängen.
- Beklagar gumman
- Hur fan kunde jag gå på hans jävla skit snack? Hur faaaaaaaan
- Det är din pappa, du vill tro det bästa om honom
- Jag vet ju hur han är, fucking skit! Han borde bara sagt att de skulle flytta utan att be mig komma dit. Då hade jag inte brytt mig, men nu fick jag upp hoppet igen
- Jag vet men han är konstig
- Vafan gjorde han så för? ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH jävla idiot hor helvette!
Jag var så arg att jag skakade, ville slå något. Ville få ur mig all ilska, istället kom tårarna.
- Jag ska fan inte gråta för hans skull
- Han är inte värd det, men släpp ut det. Det är bättre
- Varför Alex varför?
- vet inte gumman, önskar att jag kunde göra något
- pallar inte med den här fucking skiten längre Alex, jag orkar inte. Är slut, hur mycket skit kan en människa ta?
- torka tårarna och tappa aldrig tron, det kommer att bli bra nångång snart.
- men när, när fuck blir allt bra?
- vet inte gumman, snart
Jag la mig ner på sängen och stirrade upp i taket, Alex la sig bredvid mig och drog mig så att jag låg på hans bröst med huvudet. Han la sina armar runt om mig och kramade mig hårt. Vi sa ingenting, men det behövdes inte. Tårarna fortsatte att rinna, och jag undrade hur många tårar det fanns i en människa.
- tappa aldrig tron gumman, aldrig

47.

46.

När filmen var slut så lämnade vi bio salongen och gick mot bussarna för att kolla när 179 mot vällingby gick.

- En kvart, svarade Alex och suckade.
- fan då
- men jag ringer Bryan o kollar om han e kvar här
- gör de men tror inte de asså
Alex tog upp mobilen och ringde till Bryan. De pratade på Luganda så jag förstod inte vad de sa, de brukade oftast prata på svenska men ibland hände det att de pratade på engelska eller Luganda.
- Han va i sollentuna hos Mike så han är här om tio minuter.
- okej men ville han inte stanna där då?
- nä han kommer.
Idag var det sista september och hösten hade börjat komma. Det var iskallt ute och trots att jag hade på mig jacka och en stor stickad halsduk frös jag så mycket att jag skakade. Alex såg att jag frös så han kramade om mig bakifrån och värmde mig. Jag tittade upp mot honom och gav honom en puss sedan stod vi bara och väntade på Bryan. Efter ca fem minuter så såg vi hans bil komma.
- Hoppa in snabbt  man får inte stanna här, Ropade han
Alex satte sig i fram och jag i bak, men där satt jag inte ensam. Utan Bryans kompis Mike, som även var min kompis satt där och jag hälsade på honom. Vi var i princip uppvuxna tillsammans eftersom att våra mammor är gamla barndomsvänner. Det skiljde många år mellan oss men när jag var liten såg jag honom som en storebror och han var ofta hemma hos oss.
- Hur mår du Jen det var fett länge sen! Sa han när jag hade hoppat in
- Det är bra hur är det själv? Jag vet, allt för länge sen
- Bara bra, så du och lilleman är fortfarande tillsammans eller?
- haha japp det är vi, svarade jag
- De två är som bill och bull, passar skit bra! Sa Bryan
- Ta hand om henne Alex hon är en bra tjej, sånna tjejer växer inte på träd, sa Mike
- Tack jag vet Mike, svarade Alex och skrattade
- Och du Jen, ta hand om Alex han är också en skit bra kille
- jag vet Mike, det är därför jag är tillsammans med honom, sa jag och skrattade
- vart ska ni? Frågade Bryan
- Vet inte, vad vill du Jen?
- ska träffa farsan imorn o käka med honom så om du pallar kan vi åka till mig för måste fixa lite saker
- självklart, släpp oss hon Jen då, sa Alex
- Aight, svarade Bryan

Bryan släppte av oss och vi sa hejdå till honom och Mike sen gick vi in till mig. Mamma satt i vardagsrummet så vi gick dit.
- Hej mamma
- Hej Marie, sa Alex
- Hej ungar, vart har ni varit?
- i kista på bio. Såg Mike han hälsade till dig, svarade jag
- Åh va roligt, det var länge sen jag träffade honom.
- aa samma här, du får ringa Anna och bestämma att vi ska ses nån dag och ta igen
- absolut det ska jag göra. Har ni ingen skola imorn eller? Frågade mamma
- Jo men är sjuk så ska inte gå, men jag ska träffa… eh pappa
- Pappa? Sa mamma och satte sig upp i soffan
- aa vi ska käka ute
- Okej va roligt, det var väl ett tag sen
- aa de va de
- är du inte sur på honom då?
- jag går in till ditt rum så länge gumman, sa Alex för att han kände att det inte var en diskussion för honom.
- Gör de, svarade jag
- Såå.. frågade mamma
- jo men vill ändå träffa honom och prata ut
- du gör som du vill Jen det är din pappa. Men efter allt han har gjort ska du bara förlåta det`?
- han har inte ens sagt förlåt så det finns inget att förlåt

- aa exakt, sa hon och tittade på mig
- men har inte sagt att jag ska glömma allt för det kommer jag inte göra heller. Men det är trots allt min pappa
- jag förstår och jag är glad att du är så pass mogen. Du är mognare än mig för jag skulle inte träffa honom
- jag vet mamma, men han har varit elakare mot dig
- Jen han lämnade oss när du var fem sen har han vägrat ge oss pengar, hör av sig när han vill nått vilket är kanske tre gånger per år, beter sig som en skit hela tiden och finns aldrig till hands.
- Jag vet mamma jag vet det lika bra som du. Men jag har bestämt mig för att träffa honom så får se hur det går
- Du gör som du vill gumman, kan skjutsa och hämta dig så länge jag inte träffar honom.
- Tack mamma men det är lugnt, åker själv. Sa jag och gick in till mitt rum.
Alex satt framför datorn när jag kom in i rummet men han la ifrån sig den när jag kom in.
- vill du kolla på en film eller vill du sova, den är 12 nu
- Orkar inte kolla på film, men det är 2 ½ men på trean vi kan kolla på den
- okej den är ändå skit bra, svarade han
Jag bäddade om sängen för att mamma hade bytt lakan, sen så bytte vi om och la oss i sängen. Vi skrattade skit mycket medans vi kollade, det var äkta vår humor. 2½ men är vårt program, så jävla bra.

45.

Min brorsa släppte av oss i Kista centrum, ingen av oss orkade åka in till stan.
- Vet du vad vi har glömt? Sa Alex när vi var på väg in
- nej vaddå?
- boka eller reservera
- äh men det löser sig, det finns säkert nån bio de är måndag också
- okej positiva Jen
- haha men det är ju så
Vi åkte upp för rulltrappan mot biosalongerna och när vi kom fram såg vi att det inte alls var så mycket folk. Det var lagom mycket, vi ställde oss i kön och samtidigt diskuterade vi vilken film vi skulle se. När det var vår tur hade vi fortfarande inte bestämt oss vilken film vi skulle se.
- godkväll, sa kassören
- Tjena tjena, vilken film är bäst av Transformers och Ice Age 2? Frågade Alex
- ja du, det är ju olika för alla men jag gillar Ice Age mer
- Amen då blir det den
- 2 biljetter eller?
- Japp
- Okej, då blir det 180 kr och insläppet för eran film börjar om en timme.

Vi åkte ner igen och gick till restaurangerna, där var det mycket mer folk.
- Vad ska du käka? Frågade jag
- Freddys tror jag, lövbiff. Du då?
- aa också Freddys fast kebab

- amen vi går dit då
När vi stod i kön till Freddys så såg jag ett bekant ansikte lite längre bort. Det var Bryan som satt vid ett bord och käkade med någon.
- älskling din bror sitter dära
- vem Bryan?
- nej kalle, aa Bryan du har bara en bror
- haha amen fan, vill du sitta med honom eller?
- det spelar ingen roll bestäm du
- nej vi skippar de, hälsar bara på honom när vi har beställt
- som du vill, svarade jag och tog emot min tallrik.
Vi gick emot Bryan men det var så mycket folk så han såg inte oss så vi fortsatte att gå. När vi kom närmare så vände sig Alex om och tittade på mig.
- Vi går inte dit, sa han och gick emot mig
- Varför inte? Va inte löjlig de är bara två meter kvar
- nej vi går inte dit
- jag går iaf, vi hälsar bara
- Jen, vi går inte dit. Sa han och tittade mig djupt in i ögonen.
- Sluta barnsla dig, svarade jag bara och tryckte mig förbi honom. När jag kom närmare så tittade Bryan upp och såg mig. Han såg chockad ut och tittade på mig med en konstig blick, jag fortsatte att gå så att jag kom fram till hans bord. Jag pussade honom på kinden och vände mig sedan om för att hälsa på hans kompis. Där satt Chris och han log när han såg mig, jag frös till och höll på att tappa brickan. Visste inte vad jag skulle göra och jag var livrädd. Alex kom fram och tog mig i armen.
- Kom vi går, sa han.
Jag svarade inte utan glodde bara på Chris
- Ni kan sitta här om ni vill, svarade  Chris
Jag backade undan och lät Alex dra mig med honom. Vi satte oss vid ett bord på andra sidan långt ifrån de, jag ställde ner brickan och satte mig ned.
- Hur är de? Frågade Alex
- Asså.. eh jag vet inte faktiskt
- Du borde ha lyssnat på mig gumman
- Men hur ska jag fatta de, trodde att du inte orkade bara
- Aa men sa ju flera gånger, men skit samma
- Vad gjorde Bryan med honom?
- Vet inte, svarade han och tittade ner på sin tallrik. Jag fattade att han ljög för han kunde aldrig kolla mig i ögonen då.
- Alex..?
- Nej jag vet inte asså, kanske har nått med pengarna att göra. Jag vet inte lovar
- Okej, sa jag och jag trodde på honom.
När vi hade ätit klart så satt vi bara och pratade och hade det mysigt. Ingen av oss orkade gå runt i affärer som vi tidigare hade tänkt. När det var ca tio minuter kvar tills insläppet skulle börja så lämnade vi brickorna och gick till bion.  Vi köpte popcorn och snacks. Det var inte alls många som tittade på bion så vi kunde sätta oss nästan vart vi ville, vi gick högt upp och satte oss i bio sofforna.

44.

Det regnade och åskade ute, jag blev alltid trött när det var lågtryck ute. Alex hade gått upp för att prata med Bryan och jag låg bara kvar i hans säng. Det var kallt så jag drog upp täcket till hakan och när jag tittade på min arm så hade jag ett stort blåmärke på den. Jag suckade och gömde armen under täcket, orkade inte tänka på det. Dörren öppnades och Alex kom in.
- Vill du gå ut och käka idag och sen kolla på bio ? frågade han

43.

Varken jag eller Alex orkade gå till skolan denna måndag utan vi stannade hemma och sov ut. Jag började känna mig lite sjuk också, ont i halsen och förkyld. Så jag gick ut i köket för att hämta ett glas vatten, när jag kom dit möttes jag av Bryan. Hade inte sett honom efter att vi små tjafsade.
- God morgon, sa jag
- Hej, har ni ingen skola eller? Svarade han
- Jo men känner mig lite sjuk o vi orkade ändå inte
- Jaha. Har gjort te ta de
- aa tack, sa jag och gick fram till köksbordet. För att inte vara ofin så tog jag fram en kopp och satte mig ned mitt emot Bryan. Ingen sa någonting o det var en pinsam tystnad, Bryan bläddrade i tidningen och jag satt och stirrade ut i tomma intet. När han hade bläddrat igenom tidningen så stirrade han på mig och jag tittade på honom.
- fint väder vi har idag, sa han och skrattade. Jag svarade inte utan skrattade bara.
- Nä men ärligt nu, är du sur eller? Frågade han
- Nej absolut inte, är du det eller
- nej, vi har olika åsikter bara inget att tjafsa om
- aa de är sant, träffade du honom igår eller?
- aa de gjorde jag, svarade han
- hur gick de då?
- gav honom pengarna
- sa du nånting om mig eller
- kunde inte låta det vara, men nä typ inte sa bara att han hade gått över gränsen och att han inte skulle ha blandat in dig, inge mer
- Okej, tack Bryan, svarade jag och gav honom en kram.

Sedan tog jag med mig koppen in till Alex rum igen och satte mig på sängen. Han hade inte vaknat när jag hade gått upp och jag väckte inte honom. Satt bara och tittade på honom, han var så vacker. Täcket var neddraget så man såg hans fina muskliga mage som åkte upp och ner för att han andades så tungt. Jag kände hur en tår rann ner för min kind. Hade verkligen en grov ångest. Jag älskade honom mer än vad jag själv kunde förstå, han hade varit min klippa, mitt stöd, min livsglädje under snart ett halvårs tid. Samtidigt var jag så slut, under de senaste månaderna hade jag varit med om fler saker än vad jag hade under hela mitt liv. Jag var slut och jag började känna mig känslokall. Jag försökte stänga ute allt ont och jag lyckades bättre än vad jag någonsin hade trott. Men jag höll inne för många saker, för mycket hade hänt. Men på något sätt så kunde jag resa mig upp efter varje fall, och min livlina var Alex. Men utan Alex skulle inget av detta ha hänt, och innan jag ens började prata med honom visste jag att han var en kille med mycket problem. Men trodde inte att det skulle drabba mig såhär mycket. Men han var min kille och jag älskade honom.
- Älskling, sa jag och la mig bakom honom
- mm, svarade han trött
Jag hoppade över honom så att vi låg mot varandra
- äh de va inget
- mm
Jag skrattade lite lätt och torkade bort en tår som rann ner för mina kinder. Han öppnade ögonen och kollade på mig
- gråter du?
- nej
- vad har hänt gumman?
- nä det va inget
- tänker du på någonting eller

- nej inget speciellt, somna om nu
- säg till om du vill prata, glöm aldrig de
- nej då älskling, svarade jag och vände mig om. Han la sin arm runt om mig och jag backade in mig mot honom.
- Förresten, måste gå upp o  kolla ifall B kom hem igår, sa Alex
- Såg honom i köket nyss, det hade gått bra
- Gjorde han som du sa eller hade han sagt nått?
- bara att de va överdrivet o sådär men han hade hållit de lågt liksom
- okej good
Det knackade på dörren.
- yees, ropade Alex
- kan jag komma in eller? Hörde man Bryan säga
- aa kom in
- okej tack, sa han och öppnade dörren
- whats poppin’ niggah? Sa Alex och sträckte ut handen och hälsade på Bryan
- nothing, sen så sa han något på Luganda 
- haa? Sa Alex och såg bekymrad ut
- you coming up eh?
- jaa en minut
- okey, dont fall asleep eh!

42.

Vi vaknade av att Bryan knackade på dörren o sa att vi skulle gå upp, kollade på klockan och den var halv tio. Vi somnade halv sju så det betydde att vi hade sovit i 2 timmar och det kändes verkligen. Hade träningsvärk i benen för att vi hade dansat så mycket och hade en tryckande huvudvärk.
- Fan jag är helt död. Sa Alex och suckade
- mm jag med, men dina föräldrar skulle komma runt 11 så vi måste upp o städa
- aa jag vet, vi vilar fem minuter till
- okej. Men de va roligt igår iaf haha de va matchmaking alla raggade på alla
- jag veet, haha verkligen alla hade någon
- eller hur, men de är bra haha
- men ingen kan komma upp i vår nivå, sa han och skrattade
- absolut inte, de där är en klass för sig haha
- såklart, sa han.
Han pussade mig på pannan sen så ställde han sig upp o tog på sig en t-shirt
- Kan du kasta en till mig också, orkar inte med klänning
- självklart
Jag tog emot t-shirten och satte på mig den, sen gick vi ut ur rummet. Jag fick en chock när jag såg hur allt såg ut, hela huset var upp och ner. Överallt låg tomma glas och flaskor, tallrikar, papper, snus och massa annat skit.
- Damn kommer ej ihåg att det såg ut såhär asså, sa Alex och var lika förvånad som jag
- visst! Jag gör inte heller de
- aja bara att börja städa, eller vill du käka först?
- nej kan inte äta nu det är för tidigt, vi fixar allt först.
Jag gick till köket och tog fram en stor sopsäck som jag samlade alla glas och flaskor i, Alex sopade golvet och damsög. Efter en bra stund så var i klara och huset såg bra ut, förutom att det var några saker här och där som var förstörda.
- Är helt slut fan de är var som ett joggingpass, sa Alex när jag kom in till köket
- mhm, är också skit trött o helt seg
- vi går o lägger oss igen sen när farsan o de har kommit bara.
Bryan kom in i köket och han såg lika död ut som mig och Alex
- fuck asså, nån har snott min laptop, sa han
- driver du eller? Svarade Alex
- aa
- fett torr
- men nej åsna jag driver inte, den är borta
- konstigt att vi inte såg nått den är ju ändå inte så smidig att baxa
- nä men nån fattiglapp har väl lagt den i sin väska eller nått, pinsamt asså
- aa fan, men de löser sig.
- aa. Mår du bra Jen? Frågade Bryan
- arå de är okej
- förlåt för de där asså de är mitt fel, men visste inte att han va så
- säg inte förlåt Bryan för de var inte alls ditt fel, bara för att du är skyldig honom pengar så ger det inte honom rätten att göra sådär
- de e sant, men känns ändå som att de är mitt fel. Men ska träffa honom idag då ska han få se.
Jag blev så jävla trött, visst förstod jag att Bryan va sur och att han ville hämnas. Men efter allt som har hänt så visste jag att det bara skulle bli värre och han skulle inte få ut någonting av det.
- Bryan, gör det inte värre än vad det redan är, sa jag
- Ska du börja nu igen? Helt ärligt Jen, asså folk kan inte behandla dig hur som helst och bara gå vidare med det.
- I vanliga fall hade jag också tyckt så. Men efter allt som har hänt så nej, jag orkar inte
- så du säger att han bara ska få komma undan med det?
- käften B fan ser du inte att hon inte vill. De räcker, kom gumman vi går och sover, sa Alex
- menade inte så Jen det vet du vill bara ditt bästa, svarade Bryan
- om du vill mitt bästa så låt det vara, svarade jag och vi gick in till Alex rum.
Vi la oss i sängen på direkten och Alex höll om mig, vi sa ingenting utan vi somnade i varandras armar.

hola amigos :)

besöksrekord idaaag :D det blir bara fler och fler besökare och det gör mig verkligen motiverad! Idag hade jag 102 besökare vilket som sagt är rekord.  U the fucking best !

lev i nuet, dra nytta av det förflutna och planera framtiden!
xoxo J

måste bara tillägga att min dag har varit en riktig skit dag haha, massa strul med studentskivan och bokningen som jag hjälper till med. Men ni förgyller alltid mina dagar, låter klyshigt med de är sant :D LOVE

41.

Jag satt på toalett stolen och tårarna rann ner för mina kinder, jag kände mig äcklad och smutsig. Igen. Hela min kropp ryste när jag tänkte på Chris, jag hade svårt att andas. Hela kroppen skakade samtidigt som jag grät och jag andades snabbt. Min mobil i byxfickan vibrerade och jag tog upp den, det var Lina som ringde.
- Hej gumman, sa jag
- Tjeeeeeeeena sexy, hörde jag henne skrika och jag förstod att hon var full
- vart är du?
- hemma men jag har glömt mina nycklar så kommer inte in i porten
- är inte din mamma hemma?
- jo
- men ni bor ju längst ner så gå och knacka på hennes sovrumsfönster så öppnar hon säkert
- men hon kommer att bli skit sur
- men det går över, förlåt skulle be dig komma hit men det går inte nu
- nej det är lugnt skulle ändå inte orka. Vad har hänt?
- kan berätta imorn, orkar inte nu
- okej ring mig imorn
- jag gör så
- älskar dig jen
- älskar dig också gumman
Sedan la jag på, jag torkade bort mina tårar och tvättade av ansiktet med vatten.

Efter ett tag så hade jag samlat mig så gick ut från toaletten och in till Alex rum, han satt på sängen och tittade lågt på mig när jag öppnade dörren. Jag sa ingenting utan gick fram till honom och satte mig i hans knä.
- Förlåt älskling, men visste inte vad jag skulle göra, sa han
- Det gör inget, du agerade helt rätt. Förlåt för att jag skrek var bara omtumlad
- Inget att säga förlåt för, jag förstår dig.
Jag svarade inte utan kramade om honom och tårarna rann ner för mina kinder. Hans axel blev blöt och jag skrattade till.
- Vad? Frågade han
- Din skjorta blev helt blöt
- det gör inget
- Alex
- aa
- när ska allt ta slut? Vet inte hur mycket mer jag orkar
- Jag vet inte gumman, det kan nog inte hända så mycket mer
- nej det trodde jag för länge sen också
- aa, men vi har varandra och det är det viktigaste
- vet inte hur jag skulle klara av allt det här om jag inte hade dig, sa jag

- inget hade hänt om du inte hade mig

- säg inte så

- men det är sant
Jag visste att det var så, men jag vägrade att inse det. Alex betydde så mycket för mig så ville inte ens tänka så. Kunde uppoffra allt för honom, han var min värld, min livsglädje.
- Måste bara ringa Lina och kolla att allt är bra med henne
- gör så du, va hon full eller?
- skojar du haha
Jag ställde mig upp och satte mig på hans soffa som stod mitt emot sängen, slog hennes nummer och ringde. Inget svar, jag ringde igen, inget svar.
- Hon svarar inte, sa jag
- Hon har säkert somnat
- Jag provar igen, sa jag och ringde men inget svar
- Prova ring hennes syrra då om du har hennes nummer.
- Aa juste.
Jag gick ned i kontaktlistan tills jag kom till Lena B, slog hennes nummer och väntade.
- Hallå
- Hej det är Jennifer förlåt om jag väckte dig
- Nej det är lugnt
- Okej bra, men tänkte bara kolla med dig ifall Lina har kommit hem
- Ska gå upp och kolla kan ringa dig sen, tack för att du sa till.
Jag la på och tio minuter gick, inget samtal. Tjugo minuter, inget samtal. Trettio minuter, inget samtal.
- ska jag ringa henne eller? Frågade jag Alex
- Vänta lite till sen kan du ringa
Jag hann inte ens svara innan mobilen vibrerade, det var ett sms från Lena där det stod ”Tack Jen du är en bra kompis, Lina hade deckat utanför porten men  hon ligger i sängen nu, puss”
Jag suckade och kände mig lättad.

40.

Jag kollade på klockan på datan och den var halv 4, redan.
- Alla har gått nu! Hörde vi Alex skrika och han gick emot rummet där vi var. När dörren öppnades så ryckte Chris tag i mig och höll i mig. Alex såg nog inte att han höll i mig men han gav mig en iskall blick eftersom att jag stod så nära Chris, så jag ryckte min hand och skulle gå emot Alex. Men Chris höll kvar armen och drog mig ännu närmare.
- Va fan gör du, släpp henne. Skrek Alex och gick emot oss.
- Ett steg till och du har ingen brud, sa Chris och jag såg på Alex att han stelnade till. Han backade undan och jag blev chockad, varför gjorde han inget?
- Lyssna, ta bort den där snabbt okej, sa Alex
- Backa då, svarade Chris
Jag förstod att det inte var någon lek och att Chris höll i någonting farligt. Jag sa ingenting.
- Vad vill du? Släpp henne nu
Chris svarade inte utan slickade mig på halsen, jag ryste till. Han lyfte upp ena armen och satte någonting kallt mot min hals, kollade ner och det var en kniv. Jag blundade och kände hur tårarna pressade sig igenom ögonlocken. Hans andra hand som tidigare höll i mig var på min rumpa och han tog på hela mig.
- Släpp mig äckel, skrek jag
- Käften din slyna, svarade han och tryckte kniven hårdare mot min hals.
- Säg inget Jen. Chris vad vill du? Sa Alex
- Din bror vet, jag tror att jag har gjort min poäng tydlig nu, svarade han och bet mig löst i örat. Sen så slickade han mig på halsen igen och tog på mina bröst.
- Stanna här i rummet och försök ingenting, sa Chris och tog bort kniven från min hals. Han gick ut ur rummet och vi hörde hur ytterdörren smälldes igen. Jag stod kvar och tårarna rann ner för mina kinder. Alex gick emot mig och försökte krama om mig men jag puttade bort honom.
- rör mig inte
- va?
- jag sa rör mig inte

- jag hörde de men varför
- Varför? Skojar du med mig Alex, du lät honom ta på mig och du sa inte ett fucking ord!
- Han hade en kniv mot din hals, vad fan ska jag göra?
- Nånting inte fan bara stå där och glo
Dörren öppnades och Bryan kom in
- Vad har hänt?
- Chris höll i mig och hotade mig med en kniv samtidigt som han taffsade på hela mig, och Alex bara stod där! Sa jag
- Vänta vänta va?
- Aa du hörde, bara för att du är skyldig honom pengar
- Hur vet du de?
- Jag hörde
 - Fan vet inte vad jag ska säga Jen, det var inte meningen att det skulle gå ut över dig, sa Bryan
- Jag vet
- Va inte sur på mig Jen, de va ju inte mitt  fel, sa Alex
- Vet att det inte var fucking ditt fel, men öppna din käft fan! Om han skulle våldta mig skulle du bara kolla på då eller?
- Lugn nu, överdriv inte

- överdriver inte någonting, fega jävel
- Lugn! Skrek Alex. Du kan fan inte säga så! Han höll en kniv mot din hals vad fan skulle jag göra? Ville fan inte riskera att han skulle göra någonting mot dig.
- Men det gjorde han ju! Blundade du eller?
- Med kniven menade jag
- Håller med er båda faktiskt, ni båda har rätt. Tänk om han skulle göra nått annat, sa Bryan
- mm, svarade jag och trängde mig förbi båda två och gick in på toaletten. Behövde tid för mig själv, hur fan kunde det här hända igen? Varför händer allt nu för, varför?

39.

Kvällen var fortfarande ung, klockan var runt 1 tiden och vid det här lagret var lägenheten full proppad. Jag visste vilka de flesta var men det var några här som jag aldrig hade sett förut.
- Har du kul?
Jag vände mig om och där stod Alex och jag såg på honom att han var så jävla full.
- Absolut, du da? Det är ju din dag!
- The time of my life, sa han och skålade med sig själv och drack upp allt i glaset.
Jag sa ingenting för det var hans födelsedag men jag visste att det räckte med alkohol för honom, men ville inte låta som hans mamma den här dagen. Han vinglade iväg igen och jag hade ont i huvet så ville komma ifrån allt och vila i 5 minuter så jag gick mot Alex rum, när jag öppnade dörren så satt det en kille vid datan.
- Oj förlåt
- Kom in du, ska bara kolla sl
- Tack, måste vila lite
- Haha ja förstår det, sa han och log
- Känner inte igen dig.. sa jag
- Jag heter Chris, kompis till Bryans kompis Poyja. Vem är du då
- Okej. Jag heter Jennifer, Alex flickvän
- Där ser man haha
Jag gick och satte mig på sängen och jag kände hur mitt huvud snurrade, jag hade också druckit ganska så mycket. Fast jag var inte så jättefull. Efter ett tag så mådde jag lite bättre så jag gick ut till vardagsrummet igen. Alex satt i soffan så jag gick fram till honom och satte mig i hans knä.
- Hur mår du älskling? Frågade jag
- Det är bra
- Okej, har du druckit mycket eller?
- aa ganska så, men inte överdrivet
- Okej bra
- du då?
- är påverkad aa men inte full
- Okej good, ska vi dansa eller
Vi ställde oss upp och jag drog med mig Farah också, vi gick in i smeten och dansade länge. Mina lår värkte men det sket jag i och jag fortsatte att dansa.

Folk hade börjat röra på sig hemåt och det var bara kvar ungefär 10 personer. Musiken hade vi sänkt och de flesta satt i soffan i vardagsrummet. Jag hade inte sett Alex på ett tag så jag bestämde mig för att leta reda på honom. Jag var på väg till hans rum när jag hörde röster från Bryans rum så jag gick dit. När jag öppnade dörren så såg jag Alex sitta på sängen och Bryan och Chris stod upp. Ingen av de märkte att jag öppnade dörren så jag gick in i rummet och satte mig bredvid Alex.
- Letade efter dig, sa jag till honom
- Vi snackade lite bara, behövde vila huvet
- Okej då vet jag, kommer ni ut eller?
- Aa vi kommer snart Jen, svarade Bryan.
Jag gick ut ur rummet och gick till köket för att dricka vatten, min mun var helt torr av all alkohol. När jag skulle gå till vardagsrummet så hörde jag att de började skrika i Bryans rum.

38.

- Kan du sluta locka ditt hår och kom och fixa bålen? Ropade Alex från köket
- Lugn jag kommer snart
- Tjejer asså, hörde jag honom mumla.
Jag ställde mig upp och gick in till köket för att hjälpa honom.
- Aa, vad ska jag göra?
- Bålen tack
- Vart är vodkan då?
- BRYAAAAN! Ropade Alex
- Vad? Svarade han
- Kan du fucking sluta vara inne på datan och kom hit och hjälp till
- Är inte inne på datan fjant, tar bort värdefulla saker. Vad behöver du hjälp med?
- Ge Jen vodkan så att hon kan fixa bålen.
Han gick iväg till sitt rum och kom tillbaks med två plast kassar och ställde fram 10 vodkor på bordet.  Jag gapade bara och kollade på honom.

- Du skojar? Sa jag
- Nej det är fest ikväll Jen, lillebrorsan fyller 20. Men ta bara en till bålen
- Okej haha, det kommer att bli en galen kväll.
Jag hällde i hela vodkan i en stor stor skål som Alex hade ställt fram, sedan så hällde jag i sockerdricka och hallonsoda. Hackade i jordgubbar och ställde in den i kylen.
- Alex klockan är åtta vi går och byter om innan folk börjar komma.
- Shit redan så mycket? Aa okej
Vi gick in till Alex rum och stängde dörren. Jag tog av mig mina mjukis kläder och satte på mig en ganska så enkel klänning från H&M, den var grå med lite svarta inslag. Alex satte på sig ett par svarta chinos och en svart/vit randig skjorta till.
- Du är skit fin ikväll, sa jag
- Ska du säga sexy
Det plingade på dörren så vi gick dit. Bryan hade redan öppnat för i hallen stod Peter, Preston, Larry, Gabbe och Ibbe. Vi hade sagt att alla nära skulle komma lite tidigare så skulle vi föra och bara snacka innan resten kom. De hann inte ta av sig kläderna innan det plingade igen. Då kom Emma, Lina, Anna, Ibla, Lejla och Farah. Vi hälsade på alla och gick in till vardagsrummet. Bryan kom med bålen och en massa glas och vi började dricka lite smått och spela kort.
- Blir det många ikväll eller? Frågade Lejla
- Vad vi vet om så är det ni och kanske 20 till, sen kommer det säkert komma fler fast får hoppas på att det inte blir så många till, Svarade Alex
- Nej det räcker med typ 30 pers så att det inte spårar ur
- aa exakt
Efter ett tag så plingade det på dörren igen och den här gången var det fem av Bryans kompisar som kom och satte sig med oss i vardagsrummet. Allt eftersom så började det komma fler och fler människor så Bryan tog fram alla vodka flaskor.
- Ikväll ska vi fira min brorsa! Men innan det så tänkte jag att vi skulle öppna presenter ifall någon av er broke ass people har köpt något. Sa Bryan.
Alla skrattade och denförsta som ställde sig upp var Preston, Larry och Peter. De gick fram till Alex som satt på en barstol och gav honom ett kuvert. Alex öppnade kuvertet och där i låg 5 biljetter till Kroatien för en vecka.

- Nej ni driver med mig? Sa Alex chockat
- Älskar dig bror, sa Preston och kramade om honom. Lika så gjorde Larry och Peter
- Men seriöst, 5 biljetter skojar ni?
- Vi 4 och frugan såklart, svarade Peter
- Kan inte tacka nog asså, älskar er grabbar

De gick och satte sig igen och den här gången var det Bryan som gick fram till Alex med en låda. Alex öppnade och där i låg en Adidas jacka av senaste modellen, svart lite glansig, skit snygg.
Sen fick han ett halsband med en platta som det stod Museko inristat på, det var deras efternamn.
- Tack brorsan, tack så mycket, sa Alex
- Inget att tacka för, älskar dig lillen!
- Älskar dig också brorsan, svarade Alex
- Nu ska vi fira! Skrek Bryan och höjde glaset. Alla skålade för Alex och musiken pumpades igång.

37.

När Bryan hade gått så gick jag till köket för att börja med maten. Skulle göra Alex favoritmaträtt nämligen kyckling wok, det var enkelt att göra också. Det tog inte alls lång tid att göra maten klar, så hade gott om tid på mig med annat. Jag dukade väldigt fint med tända ljus och tog fram ros bladen jag hade köpt och spred ut de över bordet. Jag hade fortfarande inte snackat med Alex på hela dagen och kunde tänka mig att han var sur för att jag hade ”glömt bort” hans födelsedag men det var det som var roligt. Efter det så gick jag in i hans rum och satte på datan som var kopplad så att hans plasma tv var dataskärmen. Laddade ner en ny film som skulle vara bra och la några rosblad på golvet och sängen. Jag kände att det vibrerade i min ficka så jag tog upp mobilen och såg att Bryan hade skickat ett sms där det stod. ”Släpper av honom om tio min”

Jag hörde hur porten öppnades så jag sprang fram till ytterdörren och gömde mig bakom hörnet. Alex öppnade dörren utan att se mig men när han stängde dörren så stod jag där bakom.
- Va? Vad gör du här?
- Grattis på födelsedagen älskling! Sa jag och pussade och kramade honom.
- Tack gumman, trodde att du hade glömt bort det har väntat på att du skulle höra av dig hela dagen.
- Jag vet, ville överraska dig.
Han hängde av sig jackan och gick in till köket, jag gick efter honom.
- Fan vad fint du har gjort älskling!
- Tack..
- Näej har du gjort wok?
- Din älsklingsmat
- Du är så bäst gumman vet du det? Sa han och kramade om mig.
- Allt för dig
Vi satte oss ner vid bordet och började käka.
 - Hur fan gick det här till? Sa han
- Din mamma hjälpte mig, Bryan också. Vi hade planerat det här innan, de skulle sova hos dina kusiner till och med fast jag inte ens sa någonting om det.
- Äre sant? Och jag har inte hört någonting, era ormar, sa han och skrattade
- Vi är smidiga.
- Verkligen, blev helt blåst.
- Det är därför det kallas överraskning
- Haha eller hur
Efter att vi hade käkat klart så plockade jag bort allting och vi gick in till Alex rum.
- Har du fixat här också?
- Japp
- Helt gullig.
Han tog min hand och drog mig till sig sedan så kysste han mig.
- Älskar dig gumman
- Detsamma, men hallå. Ser du inte presenten som ligger på sängen, öppna öppna
- Lugn nu snorunge haha
Han satte sig på sängen och tog öppnade paketet. Där i låg ett par fred perry skor som jag visste att han ville ha, vid sidan om låg det en Armani Auqa Di parfym.
- Taaack så mycket älskling, men det är för mycket!
- Absolut inte, det kan aldrig bli för mycket.
- Jodå
- Tänk att min lilla kille fyller 20, du är stor nu
- Jag har alltid varit stor jämfört med dig lillefot
- Ja det kanske men snart är du min utköpare från systemet
- haha det vill du va
Jag satte mig bredvid honom i sängen och satte på filmen. Vi höll om varandra och bara myste och det var stunder som denna som gjorde att jag orkade fortsätta. Alex gjorde mig så lycklig och jag hade aldrig känt så här för en kille tidigare. Jag älskade honom och han gjorde mig starkare.

36.

Hade ingen skola den här fredagen för att lärarna skulle på en resa till Högbobruk tillsammans och de skulle komma hem på måndagen så var ledig då också. Istället sov jag hemma hos Lina och vi vaknade upp runt 12 tiden.
- Fan min kropp är helt slut fast vi har sovit så mycket, sa Lina när vi hade vaknat
- Ja men du har ju inte sovit så mycket i veckan så det tar ett tag att komma tillbaks
- aa det är iof sant
- Vill du sova vidare eller?
- Nej det är lugnt, vi går o käkar frukost.
Vi gick till köket och där satt Linas styvpappa, jag gillade inte honom. Han hade aldrig gjort någonting mot mig men jag visste att han kunde vara dum mot Lina och han gav mig bara dåliga vibbar.
- Ska ni brudar käka eller? Frågade han och hans andedräkt luktade alkohol.
- Ja, svarade Lina kort
- Ska lämna er ifred då, svarade han och ställde sig upp.
Han gick förbi Lina nära och andades mot henne, han gick mot mig och log.  Hans leende var hånfullt och rent ut sagt äckligt.
- Det är du som är Jennifer va? Sa han och sträckte fram handen
- Ja det är det, svarade jag och sträckte fram min hand och skakade hand med honom. Men han tog min hand och pussade på den och sa sedan

 - Det  är ett nöje, sedan vände han sig om och gick iväg.
- Förlåt för det där, han är som han är. Sa Lina
- Nej men inget att säga förlåt för haha, men lite läskig
- Aa jo han kan vara det ibland

Vi satte och ner och käkade frukost och bara att och snackade.
- Men gumman måste röra på mig hemåt nu, Alex fyller år ikväll så ska fixa lite hemma.
- Jaha det hade jag glömt bort haha, blir det fest ikväll eller? Haha bjuder in mig själv..
 - Inte ikväll men hemma hos  honom imorgon, nej hade tänkt att säga till dig
- Okej men räka med mig i alla fall

- Okej bra att du kan komma gumman, vi hörs sen då
Jag pussade henne på kinden och promenerade hem.

- Har inte du skola idag gumman? Sa mamma när jag kom hem
- Nej sa ju att jag va ledig, sov hos Lina
 - Ja men det visste jag ju men glömde att du va ledig. Vad ska ni och Alex göra ikväll då?
- Snackade med hans föräldrar igår och de skulle fira honom efter skolan sen skulle de till några släktingar.  Så ska dit och överraska honom.
- Okej det låter bra, behöver du någonting eller?
- Nej tack det är bra
Jag gick in till rummet och hämtade hudlotion och gick sedan till duschen. När jag hade duschat klart så städade jag rummet och pysslade lite. Kollade på klockan och såg att den var 5, hade fortfarande inte grattat Alex men skulle inte göra det innan jag såg honom heller. Jag plattade håret och gjorde om lockarna med plattången. Sminkade mig och valde ut kläder. Jag satte på mig sexiga underkläder, ett par svarta lack leggins och ett svart/vit långt linne/klänning som var tajt. Sedan bad jag mamma skjutsa mig.

När jag hoppade ur bilen ringde jag till Bryan för att kolla om han var hemma. Vi hade bestämt innan att han skulle stanna hemma medans de andra skulle till släktingarna för att jag skulle kunna komma in.
- Hej Bryan, är utanför kan du öppna porten?
- Kommer ner nu, sa han och la på
Två minuter senare så kom han
 - Va fin du var idag Jen
- Tack så mycket, svarade jag och blev lite röd
Vi gick in och tog hissen upp till lägenheten.
- Ska bara in och hämta en tröja så åker jag till kussarna och hämtar Alex.
- Okej men om hur länge tror du att ni är tillbaks?

- En timme kanske, runt halv 8 tror jag. Blir det bra?
- Perfekt, då hinner jag laga middagen o allt haha
- Fett gullig, riktig wifey. Men jag säger inte till Alex att du är här, droppar bara av honom sen åker jag vidare.
- Okej det blir bra, tack Bryan
- Inget att tacka för.

35.

Vi vaknade av att det ryckte i handtaget igen. Alex for upp och sprang till dörren, jag sprang efter för att se till så att inget hände.
- Vad? Sa Alex och ryckte upp dörren men där stod bara Bryan
- Vad? Behöver man ha en anledning för att komma hem eller? Svarade han
- Är de bara du.. Sa Alex och suckade
- Damn vad du är glad över att se mig asså, haha skojare.
- Det var en åsna som ryckte i handtaget o plingade o allt innan sen när vi öppnade sa han att det inte var han som hade gjort det, fast det var det.
- Ärligt, men bra att ni hade låst då. Tänk om han bara hade ryckt upp dörren, man vet aldrig vad som kan hända.
- Aa det är sant, fett skumt.
- Hoppas att du är glad över att se mig i alla fall, sa Bryan och tittade på mig
- Det är jag alltid haha, svarade jag
- Ge mig en varm kram, behöver det för det har varit en förjävlig dag idag asså.
Jag gick fram och kramade honom hårt och skrattade.
- Skaffa dig en egen brud offer, sa Alex och skrattade
- woowoo nån blir avis, sa Bryan och bar upp mig så att hon stod rakt och gick iväg med mig.
Jag skrattade bara och Alex med, Bryan snurrade runt mig och mina ben slog i en vas. Han släppte ner mig och tittade på vasen som låg där i 100 bitar.
- Shiit förlåt! Sa jag
- Men det är inte ditt fel haha, jag fixar de där snart måste bara käka, svarade Bryan.
- Kom nu, orkar inte med den där skojaren, sa Alex och tog min hand.
Vi satte oss i vardagsrummet och spelade kort. En kortlek som heter bluff, det var min favorit kortlek.
- Den som torskar är skyldig den andra massage, sa jag
- Absolut, börja värm upp
- Haha du tror att du kommer vinna också, men det är bra
- Jag vet gumman, tror inte
Vi började spela och jag ledde som vanligt. Vi hinner inte spela klart innan vi hör polisbilar utanför. Så vi går ut på balkongen och tittar ner, då ser vi att ena grannen bärs ut på en bår och in i en ambulans bil som åker iväg med sirener. Vi hinner inte ens gå in igen innan det plingar på dörren och det var två polismän. Alex ropade på Bryan och öppnade sedan dörren.
- Hej, sa Alex
- Tjena, nu är det så att en av era grannar nyligen har haft inbrott så vi undrar ifall ni har sett något ovanligt.
- Aa det har vi, för typ..
Alex hann inte prata klart innan polismannen frågade ifall de fick komma in i stället. Vi satte oss i vardagsrummet och Alex berättade allting.
- Ni hade tur att det var låst så att han inte kom in, och att han inte trängde sig in när ni öppnade.
- Ja verkligen, svarade Alex
- Hände det nått allvarligt med han som blev rånad? Frågade Bryan
- Killen som rånade honom högg honom i magen eftersom att han inte blev insläppt men han ska nog klara sig fint för det var inte så allvarligt, svarade ena polismannen.
- Så ni hade tur att han inte trängde sig in här, kanske var för att det var en ung kille som öppnade, sa andra polismannen.
- Verkligen tur, svarade jag
- Hann ni få en bild på hur han såg ut? Frågade polismannen
- Egentligen inte, men han var runt 18 och utländsk kanske Iranier nånting sen så hade han en orange tröja, svarade Alex
- Kroppsbyggnad?

- Kanske 175 och normalbyggt, svarade jag.
- okej tack för eran hjälp, vi hör av oss om vi har mer frågor
- Inga problem, svarade Alex och följde med de till  dörren.
- Damn ni hade tur asså, sa Bryan
- Kan inte fatta att de  är sant, tänk om jag har öppnat då hade han säkert rånat oss istället.
- Man vet aldrig men det var bra att du sa till Alex i alla fall
- Aah

34.

Idag var det torsdag och min första skoldag. Alex och jag skulle börja ungefär samtidigt så han sov hemma hos mig. Larmet ringde kl 7 och jag var helt stenad.
- Upp och hoppa gumman, skola idag! Sa Alex som inte alls verkade trött
- mm, 5 minuter till
- Dina 5 minuter brukar resultera i att du kommer försent, kom vi går upp och käkar.
Jag satte mig upp i sängen och Alex ställde sig upp och skrattade åt mig, han tog tag i min hand och drog upp mig. Vi gick till köket där mamma redan satt.
- God morgon ungar, ska jag plocka bort eller ska ni äta?
- nä vi ska äta, svarade jag
Jag hatade att äta frukost, alltid samma äckliga mackor och orkade verkligen inte med processen att ta fram och tillbaks allt.. som tur hade mamma redan käkat och lämnat allt framme.
När vi hade ätit klart så gick jag på toaletten och borstade tänderna och tvättade ansiktet sedan gick jag in i mitt rum igen. Alex var redan påklädd och fan va snygg han var. Han hade på sig ett par mörka jeans och en svart t-shirt med ett coolt tryck på.
- Fan va fin du ska vara då, sa jag
- Tack älskling
Jag öppnade garderoben och tog fram ett par jeans shorts och en vit t-shirt, klädde på mig och sedan satte jag på lite mascara. Håret fick vara utsläppt men jag satte upp luggen.
- Vi ska gå om en kvart typ, haha första  gången vi var snabba, sa jag
- Första gången du var snabb menar du va?
- aa de kanske haha

När jag kom till skolan så träffade jag Lina i cafeterian, hon var skit brun för hon hade varit i Turkiet i två veckor.
- Jävlar vad brun du är!
- Haha aa men har börjat fjälla på ryggen du ska se, skit äckligt.
- ah men de ser man ju inte
Vi gick till arenan där vi skulle samlas, hela tjocka skolan satt redan där. Egentligen var det en basketplan och alla elever satt på läktaren så det var väldigt stort.  Vi gick i en skola där sport var vanligt och de flesta linjerna var sport inriktade. Själv gick jag i sam/dans. Efter samlingen gick vi ner på basketplanen och hälsade på alla gamla kompisar. Det var roligt att se alla igen och bara prata skit. Skoldagen var kort, vi hade bara en lektion där vi fikade och pratade sedan fick vi veta de nya klasserna och sen fick vi gå hem.
- Vad ska du göra idag? Undrade Lina och Lejla, en annan tjej från klassen
- Vet inte faktiskt, ni då?
- Vi tänkte åka in till stan och käka på donken, kom ifall du vill, svarade Lejla
- Aa visst kan jag det.
Vi tog tunnelbanan in till stan och satte oss på pundar McDonalds under bron. Det var riktigt mysigt att bara sitta och prata och ta igen all tid. Hade inte träffat Lejla under hela sommaren.
- Är inte det där Alex? Sa Lina och pekade på någon bakom mig.  Jag vände mig om och där stod han med Gabbe och Ibbe från hans klass.
- Jo det är Alex
- Ropa hit honom då, de kan sätta sig här, svarade hon
- Vill ni de då?
- Men absolut, har inte träffat honom innan så det blir kul, svarade Lejla
Jag gick mot honom men såg till så att han inte såg mig, ställde mig bakom honom och nöp honom i rumpan. Han ryckte till och vände sig om.
- Är det du? Haha jag var beredd på att slå till nån asså
- Haha japp det är bara jag
- Menade inte så, vad gör du här?
- Käkar med Lina och en tjej från klassen, kom och sätt er ifall ni vill.
- Aa vi kommer ska bara beställa, svarade han.
- Okej bra, hej förresten, sa jag till Gabbe och Ibbe.
- Tjena tjena, svarade de och jag gick och satte mig igen.
- Är det bra mellan er nu förresten, frågade Lina

- Arå, har berättat allt för honom och det är bra nu, kan berätta allt sen
- Aa okej gör så du.
Vi satt på McDonalds i kanske en timme och bara pratade, vi hade det skit kul. Efter ett tag så bestämde vi oss för att åka hem och jag skulle hem till Alex. Vi sa hejdå till alla och hoppade på tunnelbanan.

När vi kom hem till Alex så la vi oss i sängen för att sova en timme och jag somnade på direkten. Efter ett tag så vaknade jag av att någon ryckte i ytterdörren så jag väckte Alex.
- Tror att det är Bryan, eller nån rycker i dörren.
Alex hann inte svara innan det plingade.
- Snälla orkar du öppna? Svarade han
- Ja visst, sa jag och ställde mig upp.
Det plingade igen, jag sprang till dörren och kollade i kikhålet. Där stod en kille i vår ålder, han hade på sig en orange tröja men det var ingen jag kände igen. Så jag gick tillbaks till Alex och sa att han skulle komma. När vi gick tillbaks så öppnade Alex dörren och killen stod då vid grannes dörr och plingade på.
- Aa du plingade, sa Alex.
- Nej det var en kille som sprang ner för trapporna nyss, svarade killen.
- Aha okej, sa Alex och stängde dörren.
- Det var han som plingade asså, kände igen honom och hans orangea tröja.
- Är du säker?
- Jaa
- Fett skumt att han ryckte i dörren
- Läskigt rättare sagt, tänk om jag hade öppnat. Han hade säkert tänk att råna eller nått.
- Vet inte asså men han gjorde ju inget men det var skumt iaf.
- Aa verkligen, svarade jag och vi gick in till rummet igen.

33.

Två dagar hade gått och allt var bra mellan mig och Alex, lite för bra tyckte jag. Han sa ingenting om vad som hade hänt ,verkade ha glömt det helt. Jag å andra sidan försökte glömma allting men hade det väldigt svårt. Att inte Alex nämnde det gjorde det lättare men samtidigt svårare. Efter den dagen då jag berättade allt hade vi inte kysst, men vi hade iof inte varit med varann så mycket men i alla fall. Idag skulle bli första dagen som vi skulle träffas hemma hos någon. Jag skulle hem till honom och det var en fredagskväll. Vi skulle bara kolla på film och umgås som vi brukade. Vanligtvis så brukade jag bara ha på mig myskläder vid sånna tillfällen men ikväll kände jag för att klä upp mig. Ville känna mig vacker och fräsch och ville att Alex också skulle se mig så, för på senaste hade jag gått runt som en zombie. Jag tog på mig ett par ljusa slitna jeans med mycket hål i, en svart oversize t-shirt och till det mina vita converse. Sminkade mig även lite lätt.

När jag gick in i Alex port så kände jag att jag blev nervös och det pirrade i magen, det var en konstig känsla. Men jag fortsatte att gå och plingade på deras dörr, inget svar så jag plingade igen.
Dörren öppnades och där stod Bryan
- sorry hörde inte att du plingade, hade på musik
- Det är ingen fara haha
- Good my nigga, haha nej driver. Kom in
- Haha tack
Han suckade och blängde på mig för att jag sa tack. Jag tog av mig skorna och gick in till Alex rum men han var inte där, gick till köket men där var han inte heller. Så jag gick till Bryans rum och knackade på.
- Kom in
- Hej asså vet du vart Alex är
- Jusste jävla fiskminne jag har, han bad mig hälsa att du skulle ut på baksidan när du kom
- Aha haha, okej går dit då, sa jag och stängde dörren.
Gick till ytterdörren och  hämtade skorna och gick sedan till  altandörren. När jag öppnade dörren höll jag på att smälta. Det var fullt med tända ljus, rosblad överallt och tyst musik i bakgrunden. På gräset låg en filt och på filten satt Alex. Jag fick tårar, denna gång av lycka. Jag rusade fram till honom och kramade om honom, hårt och länge. Och jag grät, som ett litet barn.
- Jag älskar dig Alex, du förtjänar inte mig fan.
Han släppte taget om mig och tog tag i min haka.
- Säg aldrig så nå mer, aldrig! Om det är någon som inte förtjänar någon så är det jag. Du har varit underbar, helt jävla perfekt. Du ställer alltid upp och det här har jag aldrig sagt men den dagen jag låg på sjukhus så var det du som fick mig att må bra. Tänkte på dig hela tiden och hur mycket jag älskade dig. Utan dig hade jag inte funnits idag, ett litet misstag ska inte förstöra det vi har. Du har förlåtit mig för så mycket så nu är det min tur att förlåta dig.
- Vet inte vad jag ska säga Alex, du är så underbar du fattar inte!

Där satt vi länge och pratade och myste och allt var helt underbart. Efter några timmar så började vi frysa så vi gick in till Alex rum och satte oss istället. Klockan var ganska mycket och båda var trötta så vi bestämde oss för att sova. Jag frös skit mycket så jag lånade en t-shirt av Alex, han la sig i bara kalsonger. Vi kröp ner under täcket och jag hade mitt huvud på hans bröst och armen runt om, han höll om mig med båda sina armar. För första gången på länge kändes allt så jävla bra och jag var lycklig, riktigt jävla lycklig!

32.

Inte mer än en timme gick innan jag fick ett sms. ”Kom ut till ica om en kvart” det var ifrån Alex. Mitt hjärta stannade, jag blev iskall och nervös. Jag tittade på mig själv i spegeln och blev äcklad, såg ut som en uteliggare. Jag skulle inte hinna duscha så jag tog torrshampoo och satte i håret, klädde på mig och satte på foundation runt ögonen för att täcka det blåa. Lite fräschare såg jag ut iaf, innan jag gick sprejade jag på lite Victoria Secret Bodysplash som jag hade fått av honom.

När jag kom ut så stod han redan där, jag stannade upp men tog mod till mig och fortsatte att gå mot honom. Jag kramade inte honom utan ställde mig framför honom och tittade på honom. Den här gången var det han som vände bort blicken.
-Fan Jen.. Har gått runt i en timme och det ända jag kan tänka på är att jag inte vill förlora dig. Men du har fan inte gjort det lätt, har alltid haft det som en princip sak. Om tjejen är otrogen finns det inte ens någonting att tveka över, men du Jen, du är speciell. Du var den sista jag skulle tro det här om
- Jag vet, sa jag och tittade ner
- Men jag älskar dig för mycket för att släppa dig.
Jag tittade på honom igen men var tyst
- Lova mig att det aldrig kommer att hända igen
- Alex jag lovar på allt att det aldrig kommer att hända igen, ångrar mig sjukt mycket
- Tror dig, sa han och kramade om mig
- Förlåt Alex, förlåt
Han svarade inte utan fortsatte bara att krama mig, jag hörde att han snyftade till och förstod att han grät. Jag fick sånna skuldkänslor, efter allt han har gjort för mig är det här tacken?
- Jag älskar dig Alex
- Älskar dig också gumman.
- Står ni två kärleksduvor här?
Vi vände oss om och där stod ingen minde än Nino, igen. Jag frös till, varför var han tvungen att komma nu? Helvette tänkte jag.
- Mm, svarade jag bara
- Hur är det med er då? Frågade han
- Jävligt bra, hur är det med dig? Svarade Alex och man såg på Nino att han såg lite chockad ut
- Jora det är väl bra
- Hur mår samvetet? Svarade Alex
Nino kollade på mig och han förstod att jag hade berättat.
- Det är väl sådär, men ska inte störa er vi ses.
- Nej då du stör inte, svarade Alex. Har du inget att säga eller?
- Ska inte komma med bortförklaringar, det hände bara. Gjort är gjort eller hur?
- Du visste att hon hade kille, men ändå lät du det ske?
- Hon visste väl också att hon hade kille, eller? Svarade Nino och kollade på mig
- Va inte fucking uppkäftig din lilla skit, jag vill aldrig mer se dig här okej. Skiter i att eran ica är stängd, du kan åka till fucking Skåne eller nått bara du inte kommer hit igen. Fattar du? skrek Alex
- Ja du Alex, om vi ses ute är det fan inte mitt fel det är inte så att jag söker upp er

31.

De senaste dagarna har jag varit så jävla deprimerad. Skolan började i måndags men jag gick inte och idag är det torsdag. Jag har fortfarande inte satt min fot i skolan, har inte träffat Alex heller. Säger till alla att jag är magsjuk och att jag inte vill smitta någon. Ingen vet vad som har hänt och hur jag känner. Det känns som att jag faller allt djupare ner i ett svart hål och finner ingen utväg. Hur mycket kan hända under så kort tid? Och varför händer detta? Jag var tvungen att prata ut med någon så jag ringde Lina och bad henne komma över efter skolan.

Det plingade på dörren så jag gick dit och öppnade, där stod Lina
- Oj jävlar, förlåt men hur fan du ser ut asså.
Där stod jag endast iförd en morgonrock, var blå runt ögonen p.g.a. sömnbrist och mitt hår såg ut att vara doppat i olja.
- Hehe jag vet, kom in
Vi gick till köket och jag tog fram en kladdkaka som mamma hade bakat åt mig, fast som jag inte hade rört.
- Hur mår du gumman, är du bättre nu?
- Jag är inte sjuk
- Va är du inte? Men du ser ju..
- Är riktigt jävla trött på livet, går runt som en gammal jävla hagga och vet varken ut eller in
- Men gumman, vad har hänt?
- Jag har varit otrogen
Lina stirrade på mig utan att säga någonting, hon ställde sig upp och gick fram till mig.
- Ställ dig upp, sa hon bara.
Jag gjorde som hon sa och hon kramade om mig. Det var exakt det jag behövde, inte nå jävla skit utan hennes stöd. Jag grät, släppte ut allt.
- Vad fan ska jag göra?
- Vem va det och vad hände? Säg inte att du inte orkar berätta för att om jag ska kunna hjälpa dig måste du berätta allt i detalj.
Jag gjorde som hon sa och berättade allt, verkligen allt. Den senaste tiden med Alex, att jag va sur på honom, vad som hände hos Nino och vad jag hade berättat för Alex.
- Fan Jen, vet inte vad jag ska säga. Du behöver ju inte berätta för Alex för han kommer ju inte få reda på någonting. Men jag tycker att du borde göra det för kolla på dig själv. Du är helt deprimerad och om du inte gör något åt saken kommer du ju fortsätta vara det.
- Ja men Alex är den som gör mig glad, om jag förlorar honom vet jag inte vad jag gör.
- Jag vet gumman, men berätta för honom och om han blir så sur att han gör slut så ringer du mig så pratar jag med honom. Det kommer lösa sig.
- Jag för väl göra så, tack
- Absolut inget att tacka för Jen det vet du.
Vi satt kvar i köket och pratade om allt mellan himmel och jord sedan gick Lina hem. Jag bestämde mig för att ringa till Alex och be honom att komma över.

30.

Det här är ett stycke ur min dagbok som jag förde under denna tid.

”Jag älskar Alex, jag älskar honom. Jag litar på honom och jag respekterar honom. Men ändå finner jag inte mod att berätta vad som har hänt, vad ska jag göra? Jag är så trött, hur fan ska man orka? Vill bara att allt ska vara bra, vill ligga i hans famn och krama om honom. Det är mitt fel alltihop och jag får ta konsekvenserna av det idiotiska som jag har gjort. Jag vet varken ut eller in.

Du gör mig så jävla lycklig Alex men samtidigt har tiden med dig varit så jävla jobbig. Det är absolut inte ditt fel men det händer så mycket runt dig. Eller runt oss ska jag kanske säga. Jag vill inte släppa dig för jag älskar dig mer än vad jag älskar mig själv. Ska jag släppa mig själv då?”

Godeftermiddag allihopa :) Hoppas att ni har haft en underbar helg.
Jag har haft en toppen helg och det firar vi med ett till kapitel lite senare haha :D yeeeey

Fick en jättebra fråga också -

Jag har en fråga också.. Vad tycker du om llt detta som har hänt, är det dåligt, bra eller jobbigt så där? Blir du arg om man säger att novellerna är riktigt spännande oh bra? :)

Jag blir absolut inte arg när ni säger att novellen är bra, det är sånna kommentarer som får mig att vilja blogga! Det är för eran skull jag lägger upp novellen och jag älskar när ni kommenterar,  vare sig det är frågor eller bara kommentarer!

Hmm, vet inte riktigt vad jag ska svara på den andra  frågan. När allt detta skedde  så mådde jag vädligt dåligt under en period men samtidigt kunde jag vara så jävla lycklig. Det som hände  då har format mig till den jag är idag och jag är mycket starkare och mognare nu. Som sagt så är detta en tid i mitt liv som jag alltid kommer att minnas, både för det dåliga som hände men även det bra för under denna period kunde jag verkligen älska livet och allt runt om kring mig. Men som ni förstår så var det föör mycket som hände under en för kort tid :P

KRAMAAAAAAAR / J

28.

Morgonen där på så vaknade jag väldigt tidigt, runt 9 tiden. Jag kunde inte somna om även fast vi var uppe väldigt sent igår. Kände mig smutsig och jag kunde fortfarande känna doften av Ninos parfym på min t-shirt. Alex låg bakom mig och höll om mig, jag tog bort hans hand och ställde mig upp. Jag tog av mig den äckliga t-shirten sedan mina zebra mönstrade leggins, underkläderna tog jag också av mig och precis när jag skulle ta handduken och vira den om mig hörde jag Alex säga
- Nämen vilken morgon present haha, kom och lägg dig.
- Nej ska duscha
- Gör det efter
- Måste nu, sa jag och gick ut. Jag fick ångest igen, mina vibbar visade att jag fortfarande var sur på Alex eftersom att jag var kall mot honom, men den ända jag var sur och besviken på var mig själv. Och aldrig att jag skulle lägga mig där med Alex och kyssa honom, låta honom kyssa mig och hålla om mig när Nino tidigare hade gjort det. Nej, jag behövde duscha för att känna mig ren och fräsch. När jag kom tillbaks så hade Alex somnat om och inte konstigt det för jag duschade nog i en halv timme och han var van vid att sova länge. Jag tog på mig hans t-shirt och ett par hotpants och la mig bredvid honom igen. Han låg med ryggen emot mig, jag la mig riktigt nära och la min arm runt honom och kramade om. Jag tror att han vaknade för han tog min hand och höll i den, jag pussade honom på ryggen och somnade om.

Vi var på ICA och skulle handla mjölk till middagen som vi tidigare hade lagat. Stämningen var bra och jag tänkte inte på vad som hade hänt och Alex frågade inte heller. Han var alltid så, han respekterade mig och ställde inte onödiga frågor som han visste var jobbiga att svara på.
- Hur många mjölk ska jag ta? Frågade Alex

- Vet inte, mamma sa inte. Men ta typ 3 st
- Okej, ska vi köpa nått annat eller?
- Vad ska vi göra ikväll, bara vara hemma eller?
- Ja det är ju söndag haha, vad ska vi annars göra?
- Nä vet inte, men vi tar chips och dipp då också. Tror att vi har Cola hemma
- Okej men spring och ta det då så går jag till mjölken.
Jag gick till chips hyllan och tog sweet chili chips och holiday dipp, men kom på att vi behövde gräddfil till dippen så jag gick tillbaks till Alex. Jag höll på att svimma när jag såg honom. Han stod där vid mjölken och ingen mindre än Nino stod med honom, de pratade. Varför såg vi honom just nu, har inte sett honom på typ ett år och nu ser vi honom. Helvette! Visste inte var jag skulle ta vägen, skulle jag gå fram eller gömma mig? Jag var rädd att Nino skulle säga någonting till Alex så jag gick dit. När Nino såg mig så log han och han såg inte alls ångerfull ut.
- Hej, hur är det med dig? sa han
- Det är bra, vad gör du här
- Våran ica är stängd för nån har rånat den o det här är den närmaste.
- Jaha, oj då..
- Men måste rulla vidare nu, det va kul att se dig igen. Bye Alex
Båda jag och Alex svarade hejdå samtidigt.
- Se dig igen? När har ni setts, eller menar han från förut?
- Nej såg honom igår faktiskt
- Jasså, men hallå tjockis tog du chips eller?
- Japp men vi behöver gräddfil.
- Amen jag tog det
Sen var det inte nå mer med det, Alex frågade inte vart jag hade sett honom, hur länge eller någonting. Och det sved i mig att han inte frågade, eftersom att det tyder på att han litade på mig. Han behövde inte ens fråga. Han litade fortfarande på mig, men snart skulle det förtroendet inte vara lika starkt.

När vi kom hem igen så käkade vi middag som mamma hade lagat, indisk kyckling med couscous.
Efter att vi hade ätit så gick Alex till tunnelbanan för att ge Bryan en sak för att sedan komma tillbaks, medans gick jag in till mitt rum och loggade in på msn.
- Tjena snygging, pinsamt idag eller?, skrev Nino
- Sa du någonting till Alex eller?
- Nej det är inte min sak, om du säger till honom så säger du.
- Okej tack
- Ska du inte göra det eller?
- Jag vill, men vågar inte
- Förstår det men jag kommer inte säga till någon för jag vill bara ditt bästa. Men det är klart, om du vill lätta på samvetet så är det något du måste. Men berätta inte för att du är rädd att han ska höra det av någon annan, för det kommer han inte.
- Okej tack Nino, verkligen.
- Inga problem.. men förresten
- Aa
- Ångrar du dig, asså va det bara en engångs företeelse?
- Ja det gör jag för jag är inte den typen som är så. Vi hade bråkat vet att man inte kan skylla på det men aa det var en engångs företeelse.
- Okej, då vet jag.. men måste logga ut nu vi hörs
Jag svarade inte utan loggade ut jag med. Jag hade världens ångest. Skulle jag säga eller inte?

27.

Helvete, Helvete, Helvetes helvette. Vad fan hade jag gjort? Vad fan hade jag tänkt med? Jag satt på bussen på väg hem och stirrade ut genom fönstret. Jag hade vaknat upp, vad faaaan hade jag gjort? Jag kände inte igen mig själv, aldrig tidigare hade jag varit otrogen. Aldrig! Och vem var Nino, kände knappt honom och han var verkligen inte värd att riskera förhållandet med Alex med. Jag visste att jag aldrig skulle ha gjort det här ifall jag inte var sur på Alex. Men jag insåg att det var helt fel av mig att göra det som jag gjorde. Kunde vara hur sur på honom som helst, det gav mig inte rätten att gå och till en annan kille, kolla på film hemma hos honom och kyssa honom. Aldrig! Vad fan skulle jag göra nu, berätta för Alex eller hålla det hemligt? Helvettes jävla skit, vad fan hade jag gjort.

Jag hoppade av bussen men gick inte hem. Satte mig på busshållsplatsen och grät. Jag ångrade hela den här kvällen av hela mitt hjärta, men gjort är gjort. Och jag kunde inte ta tillbaks det jag hade gjort, kunde inte få det ogjort. Kände att min mobil vibrerade men jag orkade inte ta upp den ur byxfickan, orkade inte kolla vem det var. Det ringde igen, jag svarade inte. Det ringde igen, jag svarade inte. Fjärde gången det ringde tog jag upp mobilen och såg att det var Alex som ringde.
Jag harklade mig för att han inte skulle höra att jag hade gråtit.
- Hej
- Varför har du inte svarat för? Blev fan orolig
- Hörde inte att du ringde
- Okej, men vart är du?

- Hemma, vart är du?
- Det är du ju inte, jag är hemma hos dig.
Åh nej tänkte jag, han skulle se att jag hade gråtit och orkade inte träffa honom nu. Jag kunde känna Ninos lukt på mina kläder och för en halv timme sen kysste mina läppar en annan kille.
- Men är utanför asså, vid busshållsplatsen
- Vart har du varit?
- Träffade en kompis, men kommer om tio min puss. Han hann inte svara innan jag la på.
Jag satt kvar på bänken i fem minuter till och lät allt sjunka in. Jag hade varit otrogen, jag.

Jag öppnade dörren till mitt sovrum och där satt Alex på sängen med laptoppen i famnen. Bredvid honom låg en röd ros. Jag gick fram till honom och pussade honom på kinden, vågade inte pussa honom på munnen.
- Jen, vet inte vart jag ska börja. Men förlåt för hur jag betedde mig
- Nej de gör..
Jag hann inte prata klart innan han avbröt mig
- Jo det gör något, jag har betett mig som en idiot. Jag vet att du litar på mig så förstår inte varför jag bara inte sa som det var, har ju inget att dölja liksom. Fel av mig bara, så här..
Han tog upp rosen och gav den till mig. Jag satte mig bredvid honom men tog inte emot den, puttade bara undan hans hand. Jag kunde inte ta emot den när jag visste vad jag hade gjort. Kunde inte ens möta hans blick utan tittade ner i golvet.
- snälla gumman, förlåt.. ta emot den då
- Det är inte det, är inte sur på dig
- Vad är det då ?

Kunde fortfarande inte möta hans blick utan jag stirrade rakt ut i rummet.
- Kan ta det senare… jag älskar dig Alex
- Jag älskar dig också gumman, är det något allvarligt som har hänt eller?
Jag vände mig mot honom och mötte hans blick, stirrade djupt in i hans ögon och jag ljög. Jag sa nej, inget allvarligt hade hänt berättar allt senare. Sedan kramade jag om honom och han pussade mig på pannan och gav mig rosen. Jag tog emot den och ställde mig upp, gick fram till spegeln och hängde snöret som rosen hängde i på spegelkanten. Samtidigt tittade jag på mig själv i spegeln och det ända jag såg var en äcklig liten lögnare. Hur fan kunde jag göra såhär? Just i den sekunden bestämde jag mig att jag skulle berätta för Alex vad som hade hänt, fast inte just nu.

26.

Jag satt ensam i mitt rum och klockan var 9 på kvällen, det var en lördagskväll. Alex och jag hade bråkat, igen, för att han skulle ut med sina grabbar. Vilket jag tyckte var helt okej och jag ville inte ens följa med, men han hade inte sagt nånting till mig utan jag fick höra det av Peter. Alex hade sagt att de skulle till en pub och ta en öl, Peter sa att de skulle till Mango vilket är en klubb i Stockholm.  Det hade också varit helt okej för jag litar på honom, men att han ljög och kom med bortförklaringar gjorde mig så arg. Vad var det han dolde? Varför skulle han alltid göra såhär?
Jag orkade inte sitta och deppa på sängen så jag tog fram min laptop och loggade in på msn. Det var ganska många inne för att vara en lördagskväll, fast klockan var i och för sig bara nio.
- Tjena tjejen, det var ett tag sen. Hur äre?, skrev Nino en kille som tidigare hade raggat på mig
- Hejsan, aa det var det. Bara bra själv då?
- Fint, vad händer ikväll?
- Ingen aning faktiskt sitter bara hemma och ruttnar haha, du då?
- Samma här typ haha, vill du ses?
- Och göra vaddå?
- Ta en promenad bara, måste få frisk luft...
Jag tvekade lite för att jag visste att han tidigare hade varit intresserad av mig, men att gå på en promenad vad väl inge fel? Speciellt inte efter det Alex hade gjort, var skit sur på honom.
- Ja visst, vart ska vi träffas?
- Ta bussen mot mig.. bättre att gå här, ingen skog som hos dig.
- Okej är vid dig om en kvart typ då.
Jag loggade ut från msn och klädde på mig. Vi skulle ju bara gå på promenad och Nino var ingen jag skulle klä upp mig för så jag satte på mig ett par gråa plysch byxor och en vit t-shirt, över den en svart jacka. Mamma var inte hemma så jag kunde inte få skjuts men det var ändå inte så långt med bussen.

Jag stod vid busshållsplatsen och väntade på Nino och då ringde Alex men jag svarade inte. Vet inte varför men jag orkade inte prata med honom just nu.
- Tjabba bruden! Nino stod bakom mig och jag vände mig om. Det blev lite pinsamt för vi visste inte hur vi skulle hälsa, jag gick fram och skulle ge honom en kram och han trodde jag skulle ge honom en puss på kinden. Men vi skrattade bara bort det och började gå.
- Hur har du haft det, har inte sett dig på ett år kanske, sa Nino
- Jora har det bra, plugget och allt rullar på. Själv då?
- Pluggar ju inte, tog studenten förra året så jobbar på farsans jobb bara men det är bra pengar.
- A jusste, men det är bra ju
Vi fortsatte att gå och prata, det var jättetrevligt och inte alls stelt som jag hade trott att det skulle bli. Vi skrattade, pratade om gamla minnen och gemensamma kompisar. Efter ett tag började det spöregna.
- Vad gör vi nu, frågade jag
- Jag bor en minut här ifrån, vi går till mig bara.
- Nja asså vet inte, ska nog hem.
- A men vi måste kolla sl ju
Jag följde med honom även fast jag kände att det tog emot, visste innerst inne att det var fel. Men å andra sidan, skulle jag stå ute i regnet och vänta på bussen i en timme. Vi gick in på hans tomt och upp till ett jättestort vitt hus. Vi kom in och hallen var typ lika stor som min lägenhet, okej kanske lite överdrivet men jävlar vad fint det var. Längre in till höger låg hans rum och vi gick in dit. Han hade två datorer, en laptop och en stationär, på väggen hängde en 50 tums plasma tv och hans säng var minst 200 bred.
- Vad fint du har, sa jag
- Tack haha, lite stökigt men men. Här har du datan.
Jag gick in på sl och bussen skulle komma om en timme och en kvart.
- Jävlar, varför går de så sällan? Det är ju helg också..
- A vet de är skit dåligt, inte ens en gång i timmen.
- Verkligen..
- Vad vill du göra så länge då? Kolla på film eller, frågade han och satte på tvn
- Aa visst, men bara du har en bra
- Absolut, sa han och satte på love and basketball.
Jag satte mig i hans säng och han slängde dit några kuddar som jag lade bakom ryggen som stöd. Sedan kom han och satte sig bredvid mig, lite för närma tyckte jag.
- För att inte det ska bli nått missförstånd, du vet väl att jag har kille?
-  Aa Alex
- Okej bra, sa jag och skrattade till
- Sitter jag för nära eller?
- Nej, sa jag och tryckte mig lite närmare honom. Han tittade på mig och log, hans tänder var kritvita och hans ögon var isblå.
- Kan jag sätta min arm runt dig? frågade han
Jag ville svara nej men jag gjorde inte det. Jag ville ha hans arm runt mig, men jag visste att det var fel. Jag lät honom sätta armen runt om mig och jag lutade mitt huvud mot hans axel. Efter ett tag lade jag min ena arm på hans mage och började klia och leka. Jag tittade upp mot honom och hans läppar pussade min panna, hans läppar var små jämfört med Alex men för att vara vit hade han stora läppar. Jag kysste honom på läpparna men han drog bort sitt huvud.
- Är du säker på att du vill
Jag svarade inte utan kysste honom igen och den här gången kysste han tillbaks. Jag tittade på klockan och bussen skulle gå om tio minuter så jag ställde mig upp och han följde med mig till dörren.
- Tack för idag, sa han och kramade om mig. Jag svarade inte utan öppnade dörren och gick.

25.

”I can see you with my self forever, baby forever” Jag vaknade upp av mitt alarm, forever med Trey Songz. Jag var förvånansvärt pigg och inte det mista trött, klockan var elva på morgonen så det var konstigt med tanke på mina nya vanor. Jag skulle till Alex skola för att möta upp honom och sedan skulle vi in till stan, det var hans andra skoldag idag och hans sista år innan studenten. Det första jag gjorde var att ta en varm dusch och sedan smörja in mig med hud lotion. Jag satte på mig ett par ljusa, slitna jeans shorts och en vit t-shirt. Ställde mig framför spegeln och satte på lite mascara, brukade inte sminka mig mycket bara mascara och på vintern hade jag även lite brunpuder. Gick till köket och tog en macka och sprang till bussen.

- Jeeeen! Hörde jag Peter skrika, han satt där i cafeterian och drack en cola.
- Tjabba! Hur är de?
- Trött som en krabba men annars äre bra..
- Hahah krabba? Va fan?
- Ja du ser, vet inte ens vad jag säger.. men gumman måste rusa in på lektion men tror att Alex och de har rast om typ tio min så det är bara att sitta här så kommer de snart.
- Okej tack, vi syns sen.
Peter sprang iväg till några av hans klasskompisar och sedan försvann han. Hann inte sitta där med än fem minuter så kom Alex.
- Hej gumman! Har du suttit och väntat länge?
- Nejdå, såg Peter
- Jaha bra att du hade sällskap då
Bakom Alex stod två killar som jag inte kände igen, den ena var nog jugge och den andra någon typ av arab, kanske syrian.
- Hej, Jennifer , sa jag och hälsade på de
- Hej, Gabbe
- Tja, Dino
- De går i min klass, sa Alex
- Jaha jasså, har ni en lektion till eller?
- Nej men vi har återsamling om typ tio min så vi sitter här med dig så länge.
De satte sig ner bredvid mig och vi började prata. Dino var ganska blyg och sa inte så mycket men Gabbe var jätterolig och pratade på. Jag hörde någon komma bakom mig men jag vände mig inte om, personen satte händerna för mina ögon och jag kände på de. Det var tjejhänder och även en tjejparfym. Händerna släppte och jag vände mig om, där stod Linn, en tjej som jag brukade umgås med förut men hade inte sett henne på ett år nästan. En riktig rolig men oblyg tjej, skojare helt enkelt.
- Linn? Hej gumman fan va länge sen!

- Ja verkligen, hur är det med dig?
- Det är bra faktiskt, hur är det själv?
- Bara bra, vad gör du här? Hälsar på Donna eller?
- Nej haha, hälsar på min kille Alex. Sa jag och pekade på Alex
- Jaha haha visste inte ens att ni två kände varandra.
- Nej världen är liten eller hur
- Haha ja verkligen, Alex och jag gick i samma klass förra året men inte i år.
- Jasså.
- Jennifer?, Hör jag en tjej ropa och jag känner igen rösten, det är Donna.
- Asså känner du hela skolan eller? Frågade Gabbe
- Haha nej då, svarade jag och ställde mig upp och gick emot Donna
- Wooow, den där rumpan har man saknat! Skriker Linn högt.
- Linn de räcker
- Nej allvarligt, vilken jävla rumpa du har!
- Linn! Sluta haha, sa jag och satte händerna bakom rumpan.
- Som att dina händer täcker den där rumpan! Skrek Linn och skrattade
- Hahaha din sjuka jävel.., sa jag och skämdes. Hon skulle alltid skämma ut en.

24.

Jag vaknade av att Alex klämde på min rumpa, han låg bakom mig och höll om mig med den andra armen. Jag var helt slut så orkade inte säga någonting, min kropp kändes som en sten. Han fortsatte att klämma och hans hand hamnade på mitt könsorgan, samtidigt så kysste han mig i nacken.  Jag tog min mobil och tittade på klockan, den var 15.16. Jävligt dålig ovana vi hade börjat med, att sova bort hela dagen.
- Är du vaken?
- Ja, svårt att sova när du håller på så..
- Ska jag sluta?
- Nej menade inte så, den är ändå halv 4 snart.
Jag vände mig om och la mitt ena ben över hans höft, vi kysstes och jag bet honom i läppen. Kunde inte motstå hans fylliga läppar, fanns inget bättre än att kyssa de. Hans hand var kvar och två fingrar gled in, han gjorde mig varmt. Drog i hans t-shirt vid halsen och klämde på hans armmuskler.

- Schh, mamma är hemma, sa han
Jag svarade inte utan la mig på honom, kysste han på halsen och tog av honom t-shirten.
- Har du kondom? Frågade jag
- Nej men de e lugnt.
Han vände på mig och la sig på mig, vi hamnade i den vanliga missionär ställningen.
- Woops..
- Vaddå woops?
- Eh.. asså, råkade komma i dig.
- Skojar du?
- Nej asså de gick fett snabbt..
- Är du allvarlig Alex?

- Ja..
Han la sig bredvid mig och vi båda var tysta, han skämdes och jag visste inte vad jag skulle säga. Vi hade ingen kondom och jag åt inte p-piller. Tillslut bröt jag tystnaden..
- Det var lugnt va?
- Men jag brukar alltid hinna, men de gick fett snabbt. Inte så att jag gjorde det med flit eller hur..
- Nej det vet jag men fan du måste ju ta ansvar
- Ansvar? Pallar inte ens svara på det asså..
- Nej snälla gör oss båda en tjänst och håll bara käften..
- Så du ska bli sur också?
- Du vet att jag inte käkar p-piller och du sa att det va lugnt.. är inte direkt glad
- Men det var ju fan inte meningen, inte så att det är värsta grejen
- Inte? Tänk om jag blir gravid
- Inte stor chans och det finns något som heter abort
- Asså du är för rolig, det är inte så jävla lätt med abort.
- Vaddå så om du någon gång blir gravid, funderar du seriöst på att behålla det?

- Vet inte, har inte tänkt på det.
- Vet inte? Så du skulle kunna tänka dig att bli mamma?
Jag var så irriterad, först hade han gjort ett stort jävla misstag. Skyller inte allt på honom, jag var också oansvarig som lät det ske men han chockade mig verkligen i den här diskussionen. Att göra abort är fan inte nånting som är lätt och det krävs stora funderingar bakom. Självklart ville jag inte vara mamma nu för då hade jag ju inte brytt mig, men om jag blev gravid så skulle jag vara tvungen att tänka efter innan jag tog ett beslut.
- Vet inte, nej asså egentligen inte. Men det är ett beslut man måste tänka igenom.
- Vad finns det att tänka över? Varken du eller jag är redo för att skaffa barn, vi är för unga och kommer att förstöra vår framtid.
- Då vet jag vad du tycker i alla fall..
- Mm, men va inte sur orkar inte bråka om det här, det kanske inte hände nått.
- Nej är inte sur, blev bara irriterad men aa det är sant.
Han kramade om mig och pussade mig på pannan. Tror att vi somnade för nästa gång jag kollade på klockan var den 5.
- Jävla slöfockar asså, vi sover bort varenda dag! Sa jag och väckte Alex
- Oj somnade vi?
- Japp haha vi är för roliga..
- Orkar inte gå upp, finns det inget på tv?
Jag satte mig upp och virade en filt runt mig, tv kontrollen låg på skrivbordet och jag satte på tvn. På mtv gick programmet from g’s to gents.
- Låt det där programmet vara fjant, sa Alex och nöp mig på armen
- Hade tänkt det nörd, sluta nypas
- Vad ska du göra? Sa han och fortsatte. Jag vände mig mot honom och gav honom en lös örfil.
- Wooo, det där kommer du ångra, sa han och tog tag i mina händer så att jag satt fast. Han gjorde alltid så att jag inte kunde röra på mig, han gick i någon slags brottning/boxning så det var en enkel match att brottas med mig. Han började picka på min panna och jag skrattade, bönade och bad men han fortsatte.
- Säg förlåt, säg förlåt
- Förlåt Alex, förlåt hahaha sluta jag får ont!
Han fortsatte att picka på pannan och skrattade medans, det värkte i mina armar för han höll så hårt. Tillslut släppte han och jag ville ge honom en till örfil i hämnd men visste bara hur det skulle sluta.
- hahaha du är sjuk, kommer få blåmärken
- Rätt åt dig när du har den där attityden, slåss och grejer.
- Du började
- Lalalala tyst bara
Vi skrattade båda två och kunde inte hålla mig utan gav honom en till örfil, så började det om.

23.

- Var den verkligen fin? Anna stod i provrummet på Salt i stan och provade en svart klänning med en rosett vid bröstet.

- Skit söt, den måste du köpa!

- Tycker du verkligen det, den kostar iof bara 200 kr.

- Absolut, ett riktigt kap!

Hon gick in i provrummet igen och bytte om till sina kläder och köpte klänningen.

- Jag måste hem nu gumman, har du inte pratat med Alex förresten?

- Okej, nej inte på en vecka nu..

- Ajdå, du ska se att det löser sig

- Aa säkert men båda har så jävla svårt att svälja våran stolthet

- Jag vet det, men mitt tåg står inne måste springa, vi hörs!

Anna sprang iväg mot tågen och jag tog rulltrappan ner mot plattan för att gå till tunnelbanan.

- Ay chica, hör jag någon ropa men jag ignorerar det eftersom att det alltid är en massa äckel som raggar här vid plattan. Gillar egentligen inte att gå här själv men orkade inte bry mig.

- Jennifer!?

Jag vände mig om och såg Peter, Preston och en annan kille stå där.

- Aha haha va det ni som ropade?

- Haha aa, skulle bara driva lite.

Jag gick fram och kramade de.

- Hej Jennifer, sa jag och skakade hand med den tredje killen

- Tjena, Micke

- Vad gör du här? frågade Preston

- Kollade runt lite med Anna hon gick hem nyss, ni då?

- Samma här, vi väntar på Alex nu

Jag kände att jag stelnade till men ville inte att de skulle se det.

- Jaha, kommer han hit eller?

- aa

- Okej men jag har bråttom måste gå och orkar inte se honom heller...

- Redan försent, han kommer nu

Jag vände mig om och såg honom gå emot oss, han lekte med sin mobil så han hade inte sett mig än.

- Vi är här! Skrek Peter och Alex kollade upp. Vi fick ögonkontakt och han stannade till för ett ögonblick och tittade undrande på mig.

Jag stod längst bak så han hälsade på alla innan mig, det kändes konstigt och jag visste inte vad jag skulle säga. Han ställde sig framför mig och sa inget han heller.

- Kom här, sa han tillslut och tog tag i min hand och kramade om mig hårt och länge.

- Jag hatar dig du vet det va, sa jag och alla skrattade.

- Älskar dig också gumman, svarade han och allt var bra igen. Det var alltid så, vi kunde vara hur sura som helst på varandra men sen när vi såg varann så blev allt bra igen.

- Vad ska ni göra då? sa jag

- Vi ska på bio och kolla på ciao bella, följ med? Sa Alex

- Nej de är lugnt ni ska ha grabbkväll ikväll..

- Men sluta nu, klart att du ska med, svarade Preston

- Ja kom nu så går vi, sa Alex och tog min hand.

Vi hann inte gå mer än två meter innan killarna bestämde sig för att äta på Burger King, så vi gick in och ställde oss i kön. Jag hade precis käkat på donken med Anna så jag skulle inte käka, inte Micke heller så vi gick och satte oss vid ett bord.

- Jaha, så det är du som är Jennifer? Man har hört mycket om dig

- Haha får hoppas på att det är bra saker du har hört

- Absolut, Alex snackar alltid om dig. Han gillar dig verkligen.

- Det hoppas jag också, sa jag och vi skrattade.

- Vad har ni så roligt åt? Sa Preston och satte sig ner bredvid mig med sin mat.

- Hur mycket kan du äta egentligen? frågade jag när jag tittade på hans bricka.

- Det här är bara förrätten gumman, sa han och skrattade.

- Ni är verkligen tjockisar hela bunten, svarade jag

Alex och Peter kom och satte sig vid vårt bord och de hade beställt minst lika mycket mat, jag sa inget men skrattade bara och skakade på huvudet.

- Vilken film hade ni tänkt att se då? frågade jag

- ciao bella sa vi ju gamling.

- Haha käften jag glömde okej

- Det är lugnt senila jävel

- Va inte kaxig Alex, du vet hur det slutar

Han började as garva och kunde inte ens prata

- Jag vet hur det slutar och du kan inte göra ett shit.

- Gå och lägg dig

- Ni beter er som ett gammalt gift par asså haha skit söta, sa Preston

Vi skrattade bara och killarna fortsatte att käka.

22.

- Men fan vet jag!

- Vaddå klart att du måste veta det Alex!

- Nej Jen, jag vet inte hur fan det blev så.

- Det finns en gräns asså, okej att det var min kompis men det spelar fan ingen roll hur full hon var. Hon ska fan inte sova hos dig!

Hur hade du känt om jag sa att Preston  va as packad så jag lät honom sova hos mig?

- Jag förstår att det var fel, men trodde att du bara skulle bli glad att jag tog hand om henne.

- Ja det var snällt, men överdriv inte. Och varför döljde du det för det var Anna som sa det till mig inte du!

- Det fanns inget bra tillfälle att säga det, såklart att jag skulle det.

- Aha..

- Men vad är det med dig? Hon sov fan på soffan, litar du inte på mig eller?

- Jo det gör jag men det är bara så skumt att du inte sa nått, det var fan tre dagar sen!

- Jag vet, men trodde inte att du skulle bry dig..

- Tänk dig själv, sätt dig själv i samma position som jag är i, skulle inte du bry dig?

- Jo.. men fan lugn nu

- Jag är fucking lugn, förstår mig inte på dig ibland asså.

Jag smällde igen dörren till hans rum och gick ut i hallen, satte på mig jackan och skorna och stängde ytterdörren.

Bussen skulle gå om fem minuter men jag kände för att gå och rensa tankarna. Fattade inte varför han inte hade sagt något, om han verkligen inte brydde sig och inte tyckte att det var värsta grejen varför hade han då inte sagt nånting? Men jag visste att den sista han skulle vara otrogen med var Anna eftersom att han knappt gillade henne. Han sa att han lät henne

sova där för min skull, men va fan liksom. Och helt ärligt tror jag inte att han skulle kunna vara otrogen, han va inte den typen. Jag tog upp min mobil och ringde Anna.

- Hallå?

- Hej Anna, sov du?

- Nej nej jag var vaken..

- Okej men jag va hos Alex nyss och vi bråkade.

- Varför?

- Ja varför tror du?

- Vart är du nu?

- Påväg hem..

- Okej men du går ju ändå förbi mig så kom in så snackar vi

- Okej, sa jag och la på

Jag knappade in koden till hennes port och tog hissen upp till fjärde våningen. Dörren var redan öppen och Anna stod innanför, hon gav mig en kram och vi gick in till hennes rum.

- Förlåt asså, jag vet att det var helt fel att sova hos honom men jag va skit full.. kunde inte gå hem.

- Varför ringde du inte mig? Du kunde sova hos mig..

- Jag vet inte, Alex var ju där och han sa att jag kunde sova där. Förstod inte att det var fel i det tillfället... fast nu gör jag det.

- Är inte sur på dig men du måste helt ärligt börja tänka på dina alkoholvanor..

- Jag vet, sa hon och tittade ner, jag kände inte igen henne. Det här var inte den Anna jag en gång kände, förut drack hon aldrig.

- Är det något som har hänt eller varför gör du så?

- Har det jobbigt hemma bara

- Vill du prata om det?

- Nej inte nu i alla fall, men tack för att du finns där och förlåt än en gång.

- Är inte sur på dig, blev bara besviken på Alex för att han inte sa någonting.. de e bara de.

- Okej bra..

Jag hade saknat Anna så jävla mycket så jag spenderade resten av dagen hemma hos henne. Vi hade en riktig tjejkväll med film, chips och en massa snack.

21.

Vaknade av att det var så varmt. Alex låg bakom mig och höll om mig, täcket täckte hela min kropp och fönstret var stängt.

Jag tittade på klockan och såg att den var halv tre på dagen, jag vände mig om mot honom.

- Ska vi sova bort hela dagen?

- Hur mycket är klockan?

- Halv 3

- Va? Känns som att den är typ nio är så jävla trött

- Sov lite till då, jag går upp och äter håller på att dö.

Jag pussade honom på pannan och gick till hans garderob, tog fram ett par shorts och en t-shirt och satte på mig det.

Orkade verkligen inte sätta på mig klänningen som jag hade igår. När jag kom till köket så satt Bryan där och åt frukost.

- Godmorgon sömntuta, sa han och flinade

- Detsamma, ser att du också äter frukost.

- aa men vaknade typ 12, fast mådde lite illa så kunde inte äta

- Aha ajdå.. är det bättre nu eller?

- Absolut.

- Vart är era föräldrar?

- De skulle till några släktingar, sätt dig så tar jag fram lite mer mackor och så.

- Nej men jag kan göra det själv.

- Det var ingen fråga, jag sa sätt dig.

Jag skrattade och satte mig vid köksbordet, fattade inte varför Bryan alltid var så snäll. Hade inte känt honom länge ändå så ställde han alltid upp och var alltid lika snäll.

- Tack så mycket Bryan, sa jag när han hade plockat fram allt

- Inget att tacka för.

Där satt vi och pratade om allt mellan himmel och jord, han var väldigt lätt att prata med och bjöd ofta på sig själv. På det sättet påminde han mycket om Alex men de var väldigt lika utseendemässigt också, bara att Bryan var lite större och ljusare.

När jag hade ätit klart så gick jag in till Alex rum igen, tittade på klockan och den var redan halv 4. Hade jag suttit där så länge?

Alex sov fortfarande, han låg på rygg och snarkade lite lätt. Jag hoppade upp i sängen och la mig på honom, han öppnade ögonen och såg lite rädd ut.

- Haha, klockan är halv 4.. vill du sova mer eller?

- Nä de e lugnt, måste vakna nu..

- Dina föräldrar har åkt till några släktingar.

- Okej

Jag låg kvar på honom och la mitt huvud på hans bröst.

- Vill du ha en till födelsedagspresent eller? sa han och jag tittade på honom.

- Vad för present?

Han vände mig om och la sig över mig, kysste mig länge på halsen och vandrade sakta upp mot mina läppar. Ena handen hade han bakom mitt huvud den andra handen försökte ta bort mina shorts. Jag hjälpte till och tog av mig shortsen, sedan min t-shirt. Hade inga underkläder på mig.

- Du är så jävla vacker, sa han och bet mig i läppen.

Där låg jag, naken, rufsigt hår, osminkad och bakis. Kände mig hur ful som helst men han fick mig att känna mig vackrast på jorden.

- Jag älskar dig, svarade jag.

- Älskar dig också gumman.

Vi hade sex och efteråt la jag mig bredvid honom igen med mitt huvud på hans bröst och armen om hans mage. Älskade att ligga så, jag kunde höra hans hjärta

slå. Han hade sin arm runt mig och höll om mig. Plötsligt knackade det på dörren. Vi drog på oss täcket eftersom att vi båda var nakna, sedan la vi oss i samma position igen.

- Aa.

Dörren öppnades och Bryan kom in.

- Sorry asså att jag stör.

- Nej det gör du inte, svarade jag

- Haha jo det gör jag, men Alex vi måste fixa lite grejer som farsan bad mig göra innan de kommer.

- Aight, när kommer de?

- Om en timme typ, så kom om en kvart ungefär.

- Aight then, stäng dörren efter dig.

- Jag ska, svarade han och blinkade med ena ögat och skrattade.

- Pinsamt, sa jag och skrattade

- Nejdå, vi är alla unga haha och han fattar ju..

- Ja vet, haha men ändå.

Jag lekte med hans ärr på magen som han hade fått av knivhuggen, de var mjuka och lena. Vi låg bara där och pratade och myste i tio minuter

sen gick vi upp och klädde på oss, jag tog på mig samma kläder som på morgonen.

1. C om Kapitel 6:
älskar dig o ditt liv o allt som du skriver - men ja är nyfiken vem är du o vart bor du o hände allt det här för 1-2 år sedan ja menar baksmällen kom väll i sommar eller ngt ( filmen ) snälla svara
Svar:
Det är jättemånga frågor om vem jag är fast som är mer specifika, så du får svar där :P
Jag bor i Stockholm, i Brommaplan.
Japp allt detta hände för 1-2 år sedan, men eftersom att det var länge sen så är det svårt att minnas allt som t.ex. vilka filmer vi kollade på så därför tog jag bara en film;)
Och tack så mycket!

Svar
1. Jag är svensk, fast min farfar är från spanien så jag har bruna ögon och brunt hår
2. Bor i Brommaplan som ligger i Stockholm

3. Mariam om Frågestund:
1. vad fick dig att skiva på bloggen om vad som har hänt?
2. när hende detta?
3. Huta gammal är du nu?
Svar
1. Eftersom att så mycket hände under detta år så har jag mått ganska dåligt under en period. Men det gick över efter ett tag men jag har alltid tänk tillbaks på allt det här och har aldrig kunna släppa det. Så därför valde jag att skriva ner allt för att skriva av mig allting, och de jag visade min novell för tipsade mig om att lägga upp den på en blogg :)
2. För ca 1-2 år sedan
3. Jag är född år 90, så idag är jag 19

4.  Anonym om Frågestund: 
1. lever fortfarande alla som har vart med i histroien?
2. e du och alex fortfarande tillsammans?
Svar:
1 Ja, alla som jag har nämnt i novellen lever, men två av de sitter inne på LVU
2 Det kan jag inte avslöja nu haha, det får ni reda på i slutet :P

 
5. H' om Frågestund:
asså svär detta är den bästa bloggen jag läst i mitt liv !jag kommer tipsa alla mina kompisar om den ! ;D
Okej själva frågan : 1. Kommer du lägga ner bloggen när novellen är slut eller 2. ska du skriva en ny , du borde göra det för dom här äger ! :D
älskar din blogg <3
Svar:
1. Bloggen kommer jag inte lägga ner eftersom att jag vill kunna blicka tillbaks och läsa den men även så att andra kan läsa den.
2. Jag har inte tänkt på det faktiskt, men sånna fall blir det inte en om mitt  liv för det skriver jag i denna novell. Men kanske att jag börjar med en ny som jag bara hittar på, får se :)
Och tack för de fina kommentarerna 

6. C om Kapitel 16:
1 frågar: skrev du ner det här på din dator samma dag som det hände ?- eller hur kom du ihåg vad alla sa o allting?
Svar:
Nej denna novell har jag skrivit nu på sista tiden och jag håller  fortfarande på. Som sagt så är det svårt att minnas allt i exakt detalj, men eftersom att det är så pass allvarliga händelser så har jag gått igenom de i mitt huvud under ett års tid så jag minns nästan allt som att det vore igår.

7. Anonym om Frågestund: '
damn skön blogg:)
men ey lyssna kan du inte lägga en bild ilr något på någon så d blir mer intressant'
Svar:
Tack så mycket!
Nej tyvärr så kan jag inte det eftersom att alla inblandade vill vara anonyma. Det är så pass personliga saker som tas upp och därför vill de inte att någon ska veta att det handlar om de. Samma sak gäller mig själv, de närmaste vet vem jag är men de har även vetat om allt som har hänt under en lång tid.

 

8. Mel... om Frågestund:
Jag har några frågor:
1. vart utpelade sig det här, alltså vart i sverige?
2. vilket land kommer alex, bryan, alle och dem?
3. är jennifer ditt riktiga namn?
Svar:
1. Det utspelade sig på ganska så många olika platser. Men i Stockholm i alla fall, när detta hände bodde jag i Ängbyplan, där bodde även Alle och de flesta av mina tjejkompisar. Alex bodde mellan Ängbyplan och Abrahamsberg.  Men om jag säger såhär; Gröna linjen mellan Alvik och Vällingby ;) Och ibland på andra ställen
2. Alex, Bryan, Larry och Peter (Släkt allihopa) är ifrån Uganda, Alle är ifrån Irak, Putin och Poyja är ifrån Chile, Preston är ifrån Kongo, Anna är svensk och Lina är svensk/syrian. (Om det är någon annan du undrar över så är det bara att fråga )
3. Ja, Jennifer är mitt riktiga namn

 

9. natalia om Frågestund:
1. kan du inte visa en bild på dig?
2 och hur gammal är du,
3. och hur gammal varu när detta hände?
Svar:
1. Har redan svarat på denna fråga, kolla där uppe ;)
2. Jag är född år 90, idag är jag 19.
3. I början av novellen var jag 17, men fyllde år under tiden allt detta hände (17 augusti) och då fyllde jag 18.

10. Anonym om Frågestund:
hur många läsare har du?
Svar:
Det kan faktiskt variera riktigt rejält. Som max har 80 och minst 20, men normalt är det runt 60 personer. Så
ni får gärna hjälpa till med att sprida vidare bloggen ;)

11. Anonym om sista chansen:
är du och killen fort tsm? eller har kontakt?
Svar:
Det får ni reda på i slutet, kan ju inte avslöja det nu ;)

Svar:
Jag och Alle har många gemensamma kompisar så det är svårt att undvika varann. Så det blir nog ett nja på den frågan. Jag personligen umgås inte med honom men vi ses ju ibland och då är det lugnt och inga sura miner.
Tack så mycket för att du gillar min blogg :D

13.C om sista chansen:
1.hätn ngt annat på sista tiden ?? 2. hur många kap finns det i din grymma novell?
Svar:
1, vet inte riktigt hur jag ska tolka den frågan. Ni får reda på vad som händer i följande kapitel, kan ju inte berätta det nu:P
2. Nu finns det 30, men det kommer komma fler. Bygger på när jag har tid och ork

14. / om sista chansen:
1. Vad kommer hända efter att novellen e slut 2. och vart kommer du ifrån?
Svar:
1. Jag kommer att skriva ett inlägg om hur det är idag och vilken relation jag har till alla. Sen får jag se vad som händer
2. Jag är nästan hel svensk, min farfar är spansk men har inte någon kontakt med pappas sida så kan inte spanska eller något. Men har bruna ögon och brunt hår.

15. Anonym om sista chansen:
hur gamla är de andra, typ Alex Alle Preston och alla de ;) älskar din blogg alååååå
Svar:
Alex & Peter är 89or, Preston 88a, Bryan Poyja & Putin 84or, Alle Anna Lina är 90or, har jag glömt någon som du vill veta så är det bara att fråga ;)
Tack så mycket för att du gillar min blogg

16. Anonym om sista chansen:
diiin blogg ääääääääger :D
haha, är du tsm med alex nu?
skriv meer! älskar novellen!!
Svar:
Det avslöjar jag inte nu haha, det får ni reda på i slutet ;)
Tack så mycket, uppskattar det

17. emma om sista chansen:
1, bor du med bara din mamma, vart är din pappa?
2, hur träffades du och alex
3, har du kontakt med alla idag?

fortsätt skriva, älskar diin blogg asså
Svar:
1. Jag bor med min mamma och min storebror. Har ingen bra kontakt med pappa men han bor i Hässelby.
2. Jag och Peter har känt varann i ca 6 år, kommer inte ihåg hur haha. Men en dag när vi skulle på bio så tog han med sig Alex (de är kusiner) och jag tyckte att han såg skit bra ut haha. Dagen efter sa Peter att Alex ville ha min msn för han tyckte att jag såg bra ut.
3.  Som sagt så tänkte jag skriva ett sista kapitel om hur det ser ut idag. Vilken kontakt jag har med alla osv.

Svar:
1. Jag är 164, mellan långt brunt hår, bruna ögon, smilgropar ganska så fylliga läppar haha kommer inte på vad jag mer ska säga.
Alex  är 182, bruna ögon, mörkhyad och ganska så krallig. Stora fylliga läppar och riktigt charmigt leende. Han är riktigt snygg, enligt mig iaf ;)
Preston är stor, 190 och skit krallig. Han är också mörkhyad men har gröna ögon.
Alle är ganska så kort, kanske 172 kanske. Han är från irak men han är brun, svart hår och ganska skäggig. Även han har ett charmigt leende.
Bryan är ganska så lik Alex fast han är större, både längre och kralligare. Sen så har han inte lika stora läppar, men han är jättesöt :P
2, min mamma och jag har en väldigt bra kontakt, men nej hon vet inte om allt. Har berättat till henne när jag har bråkat med Alex och så men hon vet inte om någonting med Alle och det.
3. Jag vet faktiskt inte. Vet att Alex, Preston och Peter har läst den, även tjejerna. Men tror inte att Alle och de andra har läst den, inte Bryan heller.

19. Anonym om sista chansen:
varför är du så bra för
Svar:
haha ja du, vet inte vad jag ska svara förutom tack så mycket :)

20. Z om sista chansen:

1. när du skrev den här novellen, hur länge hade du och alex varit tsm då? 2. och berätta om din relation till bryan

1. hm.. det var en bra fråga. Vi hade snackat med varann ett halv år ungefär, och varit tillsammans kanske 3 månader. Men det var i början så där vi ligger nu hade vi varit tsm i kanske 5 månader.
2. Bryan är som sagt Alex storebror så därför träffade jag honom väldigt ofta. På det sättet fick vi en ganska så bra kontakt, han är skit snäll och omtänksam. Om jag hade det jobbigt eller behövde tips kunde jag ringa honom och han kunde ringa mig. Vi umgicks ju aldrig bara vi två men vi hade ändå en rätt så bra kontakt.

21. cam om sista chansen:
1. Var det inte Alles bröder som hade skjutit Putin? 2. och har alex nått ärr efter knivskadan?
Svar:
1. Nej det var inte Alles bröder som hade gjort det, utan två medlemmar ur ett rival gäng till Putin
2. Ja han har ett är på bröstet som är ca 4 cm långt.





Det var svar på alla era frågor, hoppas att ni är nöjda :) Annars är det bara att kommentera och ställa fler frågor.
Kramar / J

20.

Kände på mig att det här kunde sluta illa så jag skyndade mig fram till Alles bror för att prata med honom i lugnt och ro.

- Kom så går vi hit  bort, sa jag och drog honom i armen.

Han ryckte bort armen lika snabbt men följde ändå med. Jag hörde några komma emot oss så jag vände mig om och såg att det var Alex och Preston.

- Stanna där, jag kommer snart. Jag skojjar inte, kom inte hit! Skrek jag till de och de kom inte.

Vi fortsatte att gå en bit bort fram till en bänk där jag satte mig men Alles bror fortsatte att stå.

- Det här har gått för långt nu, du vet själv hur allt startade och jag tycker inte att vi ska fortsätta, alla råkar bara illa ut.

- Det var lugnt tills nu. Alle blev fucking misshandlad och det är inget någon kommer undan med.

- Kan förstå hur du känner, kände likadant när det gällde Alex. Men du måste förstå varför det hände också, Alle var kaxig och folk är fortfarande sura på honom pga det han gjorde mot mig.

Alles bror tittade ner och jag tror verkligen att han lyssnade på det jag sa.

- Aight för den här gången, men om någon rör Alle igen...

- Det ska inte hända igen, inte utan anledning i alla fall.

- Vad menar du med det? Sa han och tittade på mig med en ondskefull blick.

- Menar att om Alle gör någonting igen så kan jag inte försvara honom, fattar inte ens att jag gör det nu.

- Nej det behöver du inte göra heller

- Jag vet det tack, och borde inte det heller.

- Så varför gör du det?

Den frågan ställde mig, jag visste inte varför. Han hade betett sig som en idiot mot mig och alla i min omgivning ändå skyddade jag honom.

- Helt ärligt så vet jag inte, tror att jag gör det för att skydda mina andra nära så att det inte blir nå mer bråk. Inte för Alles skull.

- Okej men ska dra då. Sa han och vände sig om och började gå emot bilen.

Jag satt kvar och såg både Alex och Preston komma emot mig. Alex satte sig bredvid mig och la armen runt mig, Preston stod upp mitt emot oss.

- Så.. sa han tillslut.

- så vaddå? svarade jag

- Så hur gick det, vad sa han´?

- Han sa inte så mkt det var mer jag, sa bara att vi inte orkade med mer bråk och sådär och han sa bara att han skulle låta det gå den här gången.

- Okej, men varför skulle han låta det gå?

- Vet inte Preston, han sa bara det..

- Nått lurt är det asså

- Nej, han kanske känner som vi att han inte orkar med mer bråk.

- Jaja, nu låter vi det vara, sa Alex. Han märkte nog att både jag och Preston började bli lite irriterade.

- Japp det gör vi.. kom nu, sa jag och tog båda i varsin hand. Vi gick tillbaka till brasan där alla satt och väntade.

Vi grillade mer marshmallows och lyssnade på musik. Preston tog fram sin vattenpipa så vi började röka.

- Jävla skorsten, sa han när jag rökte.

- Det vet du, svarade jag och skrattade

- Älskar dig gumman, grattis på födelsedagen, sa han och kramade mig.

Alex harklade sig och tittade på oss.

- Nej bror, haha syskonkärlek det här. Det är min bästa tjejkompis och va leker du, jag har känt henne typ 5 år innan dig.

- Jag vet bro, haha skojjade bara lite.

Preston skrattade och kramade om mig igen och viskade i mitt öra "Du är bäst". Jag svarade "Nej du är, du är min bästa killkompis, tack för att du alltid finns där." När vi släppte så tog Alex tag i min hand och drog mig till honom, jag satte mig i hans knä.

- Grattis på födelsedagen älskling, sa han och kysste mig.

- Tack babe, det har varit skit kul.

- Allt för dig, det vet du

- Tack detsamma, svarade jag och kysste honom igen.

- Ska vi röra på oss eller? frågade han

- Hur mycket är klockan?

- 3

- Oj jävlar, aa vi går nu då.

vi sa hejdå till Preston och gänget, Peter gick samtidigt som oss och vi tog med oss Anna också. Svängde in på McDonalds i Bromma

Plan och beställde en vatten till Anna så att hon skulle nyktra till lite snabbare.

- Ska vi ta taxi hem eller? sa Alex

- Anna då?

- Det är lugnt, jag bor ju granne med henne så vi kan ta en egen taxi, sa Peter

- Är du säker att du orkar? frågade jag eftersom att jag kände ansvar över min kompis.

- Ja men självklart, vi hörs imorn.

Jag kramade om honom och Anna innan de hoppade in den sista taxin som stod inne.

- Ska vi ringa Bryan bara, det finns ju ingen taxi här

- Ska vi inte ringa taxi då, tänk om han sover?

- Men då får han vakna haha, sa Alex och ringde till Bryan.

Tio minuter senare stod Bryan där med bilen och bad oss hoppa in.

Tjabbaaaa allihopa! Nu är det sista chansen att ställa frågor eftersom att jag kommer att svara på alla frågor ikväll! Kom igen, bring it on ;)

Kramar / J

_________________________________________________________________________________

Min goda vänn tipsade mig om att de flesta är inne på datan på söndagar, och inte lördagar.
Så ni får idag också på er att ställa frågor så svarar jag på de ikväll :)

18.
Jag vaknade av att Alex pratade i telefon, kollade på klockan och såg att den bara var 10. Var helt död, orkade inte ens vända på mig mot honom.
- Okej.. aa men vi fixar det sen då. Okej möter upp dig senare.. aa peace.
- Vem va de?
- Oj vaknade du förlåt, nej ingen speciell.
- Okej om du säger det så.
Båda somnade om på direkten och vaknade inte igen förens klockan var 2. Vi hörde att det var någon som kastade sten mot min fönsterruta så jag ställde mig upp och kollade ut. Där stod Bryan, det spöregnade så jag ropade bara att han skulle komma in.
- Vem vare?
- Din bror, han kommer upp.
- Varför ringde han inte för bara?
- Ingen aning, fråga honom när han kommer.
Det plingade på dörren så jag gick dit och öppnade. Han var genomblöt så jag sa att han skulle gå in i mitt rum medans jag gick och hämtade lite kläder. När jag kom tillbaks så hörde jag att killarna hade en diskussion så jag väntade utanför.
- Fan fixade du inte grejerna? Sa Alex upprört
- Nej har tappat bort min mobil så måste låna din.
- Du ringde ju mig imorse, har inte hans nummer
- Men tappade den efter idiot, fan då..
- Du är så keff, jag ber dig om en sak, en sak o du kan inte ens fixa det.
- Det är fan inte lätta grejer att fixa fram, gör de själv då om de e så lätt
- Det är du som har kontakterna inte jag, fuck!
Jag öppnade dörren och båda två blev tysta, jag såg på bådas miner att de var oroliga över om jag hade hört något. Men jag sa inget.
- Här har du torra kläder, det är Alex så tror att de ska passa
- Tack Jen, men de behövs inte ska åka hem nu skulle bara prata med Alex
- Är du säker? Ta de bara
- De e lugnt, sa han, pussade mig på kinden och lämnade rummet. Alex satte sig på sängen.
- Vad ville han då? Frågade jag
- Han frågade bara om han skulle skjutsa hem mig.
Jag visste att han ljög och jag undrade verkligen vad det var de skulle fixa.
- Åkte han ända hit för de?
- Ja, ska vi käka frukost eller?
- Okej, men asså.. jag hörde att han skulle fixa någonting, vad va de?
- Stod du o lyssnade eller? Hans blick var blandad av besvikelse och oro
- Nej men hörde innan jag gick in, så…?
- Lite grejer bara, inget speciellt.
- Varför säger du bara inte vad det är?
- Kan inte..
- Skulle jag inte gilla det eller vaddå?
- Men sluta fråga nu
- Okej om det är så du vill ha det, börja dölja saker.. okej.
- Men sluta det är inte värsta grejen
- Det låter ju som att du ska köpa fucking knark eller någonting, jag hörde ju vad ni sa
- Knark? Va fan tror du om mig egentligen
- Vad är det då?
- Vill du verkligen veta..
- Ja!
- Okej, du fyller ju år om två dagar så tänkte överraska dig med att köpa den där Victoria Secret parfymen som du aldrig hittar, det var bara det.
Jag skämdes som fan, vågade inte kolla honom i ögonen. Hade anklagat honom för att knarka och allt han gjorde var att leta efter en parfym.
- Aha okej.. förlåt. Men tack.
- Inga problem, sa han med en dyster röst. Han ställde sig upp och gick mot köket utan att säga någonting.  Jag sprang efter och tog tag i hans arm, han vände sig om.
- Förlåt, visste inte..
- Det gör inget, det lät säkert misstänksamt. Jävla Bryan asså
- Skyll inte på honom, det var inte hans fel, sa jag och skrattade.
- Han ska alltid vara så fucking stor i käften asså
- Det ligger i släkten
- Käften din lilla råtta, sa han och lyfte upp mig och slängde mig över hans rygg. Mamma som satt i köket skrattade när vi kom in dit.
- Ska ni busfrön äta frukost eller?
- Vi tänkte det ja, svarade Alex
- Jag hade tänkt att beställa pizza till lunch, vill ni ha det eller är det för tidigt
- Mamma, kolla vem du pratar med. Alex är årets tjockis.

17.
Dörren till mitt sovrum öppnades och där stod mamma med chipsen.
- Hej Alex, jag visste inte att du skulle komma.
- Hej, nej inte Jen heller det var en överraskning.
- Okej, men här har ni, sa mamma och slängde chipsen till Alex och stängde sedan dörren.
Vi låg och kollade på en film, en skräckfilm som hette When a stranger calls. Jag låg på Alex bröst med min hand runt om honom, han hade sin ena arm över min och den andra på min rumpa.
- Meeen aj! Kläm inte så hårt jag får ont ju, sa jag och skrattade
- My bad, men det är svårt att motstå.
- Är det svårt att motstå?
Jag satte mig gränsle över honom och han stirrade på mig. Jag tog hans händer och placerade de på min rumpa, mina händer var på hans bröst och jag började kyssa honom sakta. Sedan la jag mig bredvid honom igen.
- Vad var det där ? sa han
- Inget speciellt, sa jag och skrattade
- Men du kan ju inte bara göra sådär, antingen ingenting eller så fortsätter du, sa han och skrattade han med.
- Nepp, sa jag och retade honom, älskade att göra det.
- Okej som du vill, sa han och la sig ovan på mig. Han kysste mig på halsen, hans ena hand klämde på min rumpa, den andra lekte han med mitt hår med. Han bet han mig i örat och sen kysste han mig på läpparna, bet mig i underläppen sedan la han sig bredvid mig igen.
- Det där funkar inte på mig, sa jag
- Inte? Så du vill inte att jag ska fortsätta? Han drog bort armen som var runt mig.
Vi båda visste vad jag ville svara, men jag var envis nog att säga nej.
- Okej okej, då vet jag, sa han och la sig en meter ifrån mig. Han tittade på mig och blinkade med ena ögat. Vi låg ifrån varandra i inte mindre än fem minuter innan jag kände att jag ville ligga bredvid honom igen, ville ha hans arm runt om mig och känna hur han hjärta slog.
- Va inte barnslig och kom och lägg dig här, sa jag
- Är du säker på att du vill det då? Hans ögon glittrade och hans leende kunde man döda för.
- Jag är säker
- Okej synd, jag orkar inte flytta på mig.
- Men hallå..
- Hallå? Sa han och härmade mig. Jag tog en kudde och kastade på honom.
- Aj vad ont det gjorde, sa han och skrattade och kastade tillbaks kudden på mig. Jag lekte att jag fick ont och höll för ögat.
- Oj förlåt, sa han och kom närmare.
Jag fortsatte att hålla för ögat och gnällde lite.
- Gick det bra eller?
Jag tittade upp mot honom och skrattade, han fattade att jag hade lurat honom.
- Din jävel! Sa han och skrattade och vi la oss bredvid varandra igen.
- Vet du en sak, sa han
- Nej
- När allt är bra mellan oss känns det som att vi on top of the world. Pallar inte med nå mer bråk och så, vill att allt ska vara som det är nu.
- Mm jag vet, tycker likadant. Men vi får försöka att hålla oss ifrån allt sånt då
- Ja men det är ju alltid oss det handlar om, vi är ju alltid inblandade
- Ja det är sant, men vi får hålla låg profil
- Aa det får vi göra, James Bond sådär
- Exakt, vi skrattade och fortsatte sedan att kolla på filmen. Jag kände mig väldigt trött och hade svårt att hålla ögonen öppna.
- Sover du?
- Nej
- Vad dålig du är, jag sätter ju mina händer framför dina ögon men du reagerar inte.
- Amen jag kanske blinkade
Han skrattade så att han höll på att kissa på sig, jag likaså.
- Sov inte, du ska vara vaken med mig
- Ska försöka.
Jag ändrade position så att jag kom högre upp, Alex la sitt ben över min höft och jag började leka med hans ben, kliade, gjorde ringar. Kunde inte hålla mina ögon öppna men fortsatte att leka. Precis när det kändes som att jag skulle somna nöp han mig i rumpan.
- Men aj! För att?
- Du somnar
- Men nej jag tittar ju på filmen till och med.
- Gumman du började göra de där ryckningarna som man gör precis innan man sover.
- Jaha haha men jag är så trött.
- Ska vi stänga av?
- Jag ska sova, men kolla du ifall du vill.
- Nej.. då sover jag också.
Vi stängde av tv:n och la oss i sängen, han såg bakom och höll om mig. Jag kysste honom på armen och sa god natt.

16.
2 dagar hade gått utan samtal eller sms ifrån varken Alex eller någon annan. Under dessa dagar hade jag bara träffat Lina och berättat vad som hade pågått, berättade inte allt, men det mesta. Hon var min bästa vän och hon fanns alltid där för mig. Bryan hade inte hört av sig efter att han hade besökt Putin på sjukhuset så jag visste ingenting.
- Jennifer jag går till ica en snabbis, ska jag köpa något? Frågade mamma som stod i dörröppningen.
- Nej tack det är bra, eller jo köp en påse dill chips.
- Okej jag tar inte med mig nycklar så lås inte om du går ut.
- Okej men tror inte att jag gör det.
Hon stängde dörren igen och jag loggade in på msn. Såg att Alex var inne och jag frös till, jag hatade honom så mycket just nu. Tvekade på om jag skulle logga in eller inte men jag gjorde det. Han skrev inte, det gick tio minuter till och han skrev inte. Skit i honom tänkte jag och skulle precis logga ut när han skrev.
- Hej, är du ensam?
- A, vrf?
- Okej.. skulle bara kolla.
- Okej? Skrev jag, han märkte att jag var kall med det var så jag kände, jag var sur. Och vad är det för dålig bortförklaring till att skriva, är du ensam? Det tog tid för honom att skriva.
- Okej, jag vet att jag har betett mig som en skit de här dagarna men jag var tvungen att vara ensam och tänka på allt. Jag tog ut min ilska över dig den där kvällen och det var fel jag vet.
- Mm, minst sagt. Jag har varit där för dig de här dagarna, och är det tacken?
- Nej det vet du ju fan att det inte är..
- Vet jag? Du sa inte ett ord innan du gick på bussen, du lämnade mig där.
Han skrev länge, suddade allt och loggade ut utan att säga någonting. Fan ta honom tänkte jag.

Det plingade på dörren.
- Det är ju öppet fan, jag låste aldrig! Skrek jag och dörren öppnades.
- Kom med chipsen då, skrek jag eftersom att mamma inte kom in i rummet. Det knackade på min dörr.
- Men jaaaaa, jag sa ju att du skulle komma med de, du behöver inte knacka!

15.

Jag kom hem och slängde mig på sängen, ville ringa Alex och berätta allt men jag var sur på honom efter hur han hade betett sig. Han hade ingen anledning att vara sur på mig och jag bestämde mig för att inte ringa honom utan han skulle få ringa mig. Även om det gick en månad. Jag kände mig så förvirrad, varför var Alex sur, vad är grejen med Putin, vad ska jag säga till tjejerna som inte vet någonting, vem fan ska jag prata med? Kan inte ringa Alex